Vår sjukförsäkringslag är föråldrad

15.02.2010 kl. 00:00
Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson vill ändra på sjukförsäkringslagen så att man kunde få FPA-ersättning också för vaccin som inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet. Till dem hör bland annat HPV- samt TBE-vaccinet.

Förebyggande vård lönar sig alltid. Det sparar kostnader för samhället och minskar framför allt lidandet på individnivå. Att det är mycket svårt att i pengar mäta hur värdefull den förebyggande vården är vet vi, men samtidigt vet vi också att det handlar om stora summor.

 

Finland har varit en föregångare då det gäller det allmänna vaccinationsprogrammet och vissa sjukdomar, som till exempel polio, har helt utrotats på grund av att befolkningen har blivit vaccinerad. Vi skall också fortsätta satsa på det allmänna vaccinationsprogrammet som ger gratis vaccin åt befolkningen! Under den här regeringsperioden har programmet utökats så att också vaccin mot Rotavirus och pneumokockvaccinet, som förebygger öroninflammation hos barn, tagits med.

 

Utvecklingen inom vaccin går snabbt framåt och det kommer ständigt nya ut på marknaden. Risken är att vi i vårt land inte hinner med då det gäller det allmänna vaccinationsprogrammet. Att ta in nya vaccin i programmet kostar och tar lång tid.

 

Ett exempel på det här är HPV-vaccinet mot livmoderhalscancer som redan en tid funnits på marknaden, men som inte ännu tagits med i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Det vaccinet är väldigt dyrt, 400-500 euro, varför man kan utgå från att det är väldigt få som köper vaccinet för att vaccinera sina barn. Vaccinet rekommenderas för flickor från 10-12 år uppåt. Det finns forskning som visar att det lönar sig att ta vaccinet upp till 45 års ålder.

 

Ett annat vaccin som inte hela befolkningen behöver, men som många på riskområden vill ha, är vaccinet mot fästingburen TBE. På Åland är vaccinet gratis för alla som fyllt 7 år, vilket är mycket bra

Men fästingarna som sprider TBE har också spridigt sig till fastlandet och finns på många håll, bland annat hos oss längs kusten i Österbotten i Larsmo-Öja trakten. Att vaccinera en person kostar ca 90 euro.

För tex en familj med 8 personer handlar det om hela 720 euro.

 

Vad kan vi då göra om vi inte har råd att ta in alla vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet som egentligen borde finnas där ? Det är en fråga som engagerat mig mycket och som vi också diskuterade i riksdagen på ett seminarium som riksdagens kvinnonätverk ordnade i veckan. Jo, vi borde ändra lagen så att det skulle vara möjligt att få FPA-ersättning för vaccin på samma sätt som för läkemedel. Vår sjukförsäkringslag är i det här hänseendet föråldrad och svarar inte mot ett modernt tankesätt inom vården, att preventiv vård med alla mått mätt blir billigare än eftervård.

 

Därför har jag gjort en lagmotion i syfte att ändra på sjukförsäkringslagen, så att man kunde få FPA-ersättning för vaccin som inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet. Motionen stöddes av hela 103 riksdagsledamöter, men fastnade i social- och hälsovårdsutskottet. Det intressanta är nu att motionen fått stöd från ledamöter i samtliga grupper i riksdagen, från en mängd experter, från Läkarförbundet, från Gynekologförbundet och Kvinno-organisationernas centralförbund, men tjänstemän på ministeriet och på Institutet för hälsa- och välfärd motsätter sig en lagändring ! De hävdar att ojämlikheten i samhället ökar ifall man skulle bevilja Fpa-ersättning för vaccin ! Ett argument som enligt min mening inte håller. I Sverige har samma system motiverats med att det ökar jämlikheten !

 

Ta HPV-vaccinet som exempel. Skulle vi nu få en så lycklig situation att vi kunde få in det i det allmänna vaccinationsprogrammet 2011 för alla 12-åringar så vore det inte mera än rimligt att FPA-ersättning kunde ges åt alla som skaffar vaccinet för den som fyllt 13 år.

 

Och visst vore det mera jämlikt om familjen i Larsmo kunde få ersättning för fästingvaccinet då man jämför med Ålänningarna som får vaccinet helt kostnadsfritt!

 

Radio Vega den 15.2.2010

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00