Den nya vattenlagen för mycket gott med sig

17.02.2010 kl. 15:00
Propositionen om en ny vattenlag gavs i veckan till riksdagen. I den påföljande debatten i plenum framförde jag bland annat följande åsikter.

Propositionen om en ny vattenlag gavs i veckan till riksdagen. Av betydelse för skärgården är att regleringen för muddring skärps. Avsikten är att förbättra skyddet av havsvikarna som är unika i vår skärgård. Muddring i grunda havsvikar skadar bl.a. fiskens lekplatser och kan ofta leda till försämrad vattenkvalitet. Genom att tillstånd behövs redan för muddring som överskrider 500 kubikmeter, istället för nuvarande 1000 kubikmeter, kan man bättre styra muddringsverksamheten så att miljöolägenheterna minskar.

I lagen finns särskilda bestämmelser om dikning. I lagen föreslås att för annat än smärre dikningar införs anmälningsplikt. Anmälan ska göras senast 60 dagar före dikningen inleds. Det nya kravet bör också innebära att myndigheterna är skyldiga att i god tid före tidsfristen går ut, meddela om anmälaren är skyldig att göra en tillståndsansökan. Normalt dikesunderhåll får inte göras onödigt komplicerat.

En fråga som kommit upp under lagberedningen är situationen då bl.a. asfaltering och bebyggelse ökat i närheten av tidigare dikade områden. Om myndigheterna kräver att nyttoområdet ska dikas bör alla som drar nytta av det och som orsakar behovet av dikning gemensamt stå för kostnaderna. Det är något som utskotten bör sätta sig in i under riksdagsbehandlingen.

En betydande förändring är att man i tillståndsbehandlingen frångår syneförrättning och slutsyn. Det ställer ett större krav på projektansvariga när det gäller ansvaret för ansökningshandlingar och utredning av projektets konsekvenser för vattenmiljön. Projektansvarigas kostnader ökar genom att deras anmälningsplikt vidgas.

I lagen föreslås att de statliga tillsynsmyndigheterna ska komma överens med de kommunala myndigheterna om hur ansvaret för tillsynen fördelas så att man i detta kan uppnå bästa kostnadseffektivitet. Jag frågar mig om denna ganska oklart formulerade skrivning kan leda till tolkningsproblem och ansvarsflykt.

Uppenbart är att det kommer att ta tid innan ny praxis för förhållandet mellan projektansvariga och tillsynsmyndigheter bildats. Det behövs rådgivning, info och tillräckliga resurser för att detta skall lyckas.

Den fråga som fått mest uppmärksamhet är frågan om utbyggnaden av Vuotos. Vuotos har redan avgjorts i högsta rättsinstans och borde därmed vara slutdiskuterad.

I lagen infogades en mening om att statsrådet ska ha möjlighet att ge ett utlåtande om stora projekt med nationell betydelse för samhället. Det att utlåtandet inte binder tillståndsgivarna är värt att notera.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det är viktigt att lagen behandlas ingående, men raskt, i riksdagen och att den lagberedningsprocess som pågått i närmare 10 år nu kan slutföras.

Tal i plenum 16.2.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37