Den nya vattenlagen för mycket gott med sig

17.02.2010 kl. 15:00
Propositionen om en ny vattenlag gavs i veckan till riksdagen. I den påföljande debatten i plenum framförde jag bland annat följande åsikter.

Propositionen om en ny vattenlag gavs i veckan till riksdagen. Av betydelse för skärgården är att regleringen för muddring skärps. Avsikten är att förbättra skyddet av havsvikarna som är unika i vår skärgård. Muddring i grunda havsvikar skadar bl.a. fiskens lekplatser och kan ofta leda till försämrad vattenkvalitet. Genom att tillstånd behövs redan för muddring som överskrider 500 kubikmeter, istället för nuvarande 1000 kubikmeter, kan man bättre styra muddringsverksamheten så att miljöolägenheterna minskar.

I lagen finns särskilda bestämmelser om dikning. I lagen föreslås att för annat än smärre dikningar införs anmälningsplikt. Anmälan ska göras senast 60 dagar före dikningen inleds. Det nya kravet bör också innebära att myndigheterna är skyldiga att i god tid före tidsfristen går ut, meddela om anmälaren är skyldig att göra en tillståndsansökan. Normalt dikesunderhåll får inte göras onödigt komplicerat.

En fråga som kommit upp under lagberedningen är situationen då bl.a. asfaltering och bebyggelse ökat i närheten av tidigare dikade områden. Om myndigheterna kräver att nyttoområdet ska dikas bör alla som drar nytta av det och som orsakar behovet av dikning gemensamt stå för kostnaderna. Det är något som utskotten bör sätta sig in i under riksdagsbehandlingen.

En betydande förändring är att man i tillståndsbehandlingen frångår syneförrättning och slutsyn. Det ställer ett större krav på projektansvariga när det gäller ansvaret för ansökningshandlingar och utredning av projektets konsekvenser för vattenmiljön. Projektansvarigas kostnader ökar genom att deras anmälningsplikt vidgas.

I lagen föreslås att de statliga tillsynsmyndigheterna ska komma överens med de kommunala myndigheterna om hur ansvaret för tillsynen fördelas så att man i detta kan uppnå bästa kostnadseffektivitet. Jag frågar mig om denna ganska oklart formulerade skrivning kan leda till tolkningsproblem och ansvarsflykt.

Uppenbart är att det kommer att ta tid innan ny praxis för förhållandet mellan projektansvariga och tillsynsmyndigheter bildats. Det behövs rådgivning, info och tillräckliga resurser för att detta skall lyckas.

Den fråga som fått mest uppmärksamhet är frågan om utbyggnaden av Vuotos. Vuotos har redan avgjorts i högsta rättsinstans och borde därmed vara slutdiskuterad.

I lagen infogades en mening om att statsrådet ska ha möjlighet att ge ett utlåtande om stora projekt med nationell betydelse för samhället. Det att utlåtandet inte binder tillståndsgivarna är värt att notera.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det är viktigt att lagen behandlas ingående, men raskt, i riksdagen och att den lagberedningsprocess som pågått i närmare 10 år nu kan slutföras.

Tal i plenum 16.2.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45