Pekkarinens svar på spörsmål

26.02.2010 kl. 15:25
Minister Pekkarinen har givit följande svar på mitt skriftliga spörsmål om elkonsumtionsmätare.

 Finland har eldistributörerna traditionellt förutsatt att kunderna ska ha bostadsspecifik mätning av elförbrukningen. Endast två distributionsnät har inom sina egna ansvarsområden i betydlig utsträckning tillämpat ett förfarande som avviker från den ovan beskrivna. Lägenhetsspecifik mätning av elförbrukningen gjordes obligatorisk genom en förordning som trädde i kraft den 1 april 2004. Obligatorisk mätning av elförbrukningen infördes då för både sådana eldriftsställen som anslutits till distributionsnät och sådana bostads- och affärslokaler till vilka elektriciteten levereras via fastighetens interna elnät. Endast mycket små förbrukningsobjekt samt särskilda objekt av typen elevhem fick då möjlighet att avvika från denna praxis.

Regeringen beslutade i februari 2009 att påbörja en ändring av systemet för mätning av elleveranser. Som utgångspunkt för reformen togs införandet av fjärravläsbara elmätare, som mäter förbrukningen varje timme, som primär mätmetod i hela landet. Den nya förordningen om detta trädde i kraft den 1 mars 2009. Samtidigt gjordes bestämmelserna om obligatorisk mätning vid eldriftsställena strängare så att endast de allra minsta elförbrukningsobjekt vars förbrukning kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt slipper ha egna mätare. Nuförtiden kan i praktiken endast förbrukningsobjekt av typen neonskyltar e.d. lämnas utanför systemet med obligatorisk mätning.

De nya kraven beträffande mätning förutsätter att minst 80 procent av distributionsnätbolagens kunder omfattas av systemet med timvis mätning och har fjärravläsbara mätare vid utgången av 2013. Bestämmelserna förpliktar nätinnehavarna att utan extra avgift lämna sina kunder mätningsuppgifter om deras elförbrukning per timme. Tack vare intelligenta mätare som mäter förbrukningen varje timme och mätare som kan avläsas på distans kan hushållen i fortsättningen få uppgifter om sin egen elförbrukning följande dag och, om de så önskar, till och med i realtid. På detta sätt har kunderna möjlighet att följa sin egen elanvändning. De nya timmätarna ska också vara kapabla att ta emot styrkommandon som skickas via kommunikationsnätet för att begränsa elförbrukningen. Dessutom ska nätinnehavaren också på särskild beställning av kunden tillhandahålla kunden mätningsapparatur från vilken uppgifterna om förbrukningen kan överföras direkt till styrsystemen för husautomation.

Mätningsreformen innebär för elförbrukarnas del att dessa får möjlighet att styra sin elanvändning från perioder med toppbelastning till tidpunkter då elektriciteten är billigare. Redan inom den närmaste framtiden kan sådana kunder som med sin elförsäljare avtalat om en tjänst för flexibel förbrukning få elförbrukningen begränsad genom styrkommandon som elförsäljaren skickar via elmätaren. På detta sätt är det möjligt att jämna ut förbruknings- och pristoppar för el och därigenom minska konsumentens kostnader för elanskaffning samt utsläppen från elproduktionen. Dessutom innebär detta minskad risk för situationer med effektbrist i det riksomfattande elsystemet och begränsningar i elanvändningen.

Inom det finländska kraftsystemet ansvarar stamnätsbolaget Fingrid Abp i egenskap av systemansvarig för upprätthållandet av den kortsiktiga balansen mellan elproduktion och elförbrukning. Bolaget förfogar över snabb störningsreserv samt skilda effektreserver. Bolaget har dessutom med stora elförbrukare ingått avtal om laster som kan kopplas ur. Den systemansvarige har också rätt att bestämma att vissa förbrukningsobjekt ska kopplas ur om elförbrukningen trots reserveringsmetoderna hotar att överstiga produktionen.

Också ministeriet med ansvar för energifrågorna följer traditionellt aktivt utvecklingen av eventuella elförbrukningstoppar under perioder med sträng kyla tillsammans med Fingrid. Senaste gången ministeriet utfärdade rekommendationer om begräsning av elförbrukningen var i början av 2000-talet. I och med att elmarknadens funktion förbättras och möjligheterna att tekniskt styra elförbrukningen ökar kommer dock behovet av information av denna typ att minska.

Tack vare de nya bestämmelserna om elmätning står Finland nu i främsta ledet bland världens utvecklade länder när det gäller tillämpning av tekniken för mätning och styrning av belastningen i eldistributionsnäten. Under dessa förhållanden ser regeringen för tillfället inget behov av att ändra bestämmelserna om mätning av elförbrukningen.

Helsingfors den 12 februari 2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30