Intelligenta elmätare bör snabbt tas i bruk

01.03.2010 kl. 13:25
Den kalla vintern har inneburit att elförbrukningen tidvis stigit kraftigt, att reservkraftverk tagits i bruk och att importen av el varit större än normalt. Elförbrukningstoppar innebär både att elpriset pressas uppåt och att utsläppen från elproduktionen ökar.

Därför är det i hela samhällets intresse att försöka undvika att sådana situationer uppstår.

I ett skriftligt spörsmål till regeringen har jag frågat vad den har för avsikt att göra för att förhindra elför-brukningstoppar. Jag föreslog bl.a. förbättrad information om energisparande och rekommendationer till hushållen om återhållsam elförbrukning särskilt under köldknäppar. I svaret säger minister Pekkarinen att man påbörjat en ändring av systemet för mätning av elleveranser. De nya kraven förutsätter att minst 80 % av distributionsnätbolagens kunder ska omfattas av ett system med timvis mätning av elförbrukningen och ha fjärravläsbara mätare vid utgången av 2013. Nätinnehavarna förpliktas att utan extra avgift ge sina kunder uppgifter om deras elförbrukning per timme. Tack vare det nya systemet kommer hushållen att få uppgifter om sin egen elförbrukning till och med i realtid.

De nya mätarna ska vara kapabla att ta emot styrkommandon som skickas av elförsäljaren via kommuni-kationsnätet för att begränsa elförbrukningen. Det skall också vara möjligt att överföra uppgifter om för-brukningen direkt till hushållens automatiska styrsystem. Tack vare detta kommer det att bli lättare för konsumenterna att undviker onödig elkonsumtion under perioder med toppbelastning vilket innebär att elförbrukningen blir jämnare. Samtidigt minskar konsumenten sina kostnader för elanskaffning samt ut-släppen från elproduktionen. Hushållen och övriga konsumenter kan med hjälp av de nya intelligenta mätsystemen också bidra till att minska riskerna för situationer med effektbrist i det riksomfattande elsy-stemet.

Den sammanlagda elkonsumtionen i Finland minskade med sju procent under år 2009, främst på grund av att industrins elförbrukning var 16 procent mindre än föregående år. Samtidigt ökade hushållens, den of-fentliga sektorns och servicesektorns elförbrukning med två procent, vilket är en ohållbar utveckling med tanke på målen om minskad elförbrukning. Informationen om sätt att i vardagen stävja elförbrukningen måste därför effektiveras och även andra nya styrmetoder tas i bruk.
 

Insändare, publicerad i HBL 1.3.10

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00