Skriftligt spörsmål om översättning av kollektivavtal

02.03.2010 kl. 10:40
Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har idag lämnat in ett skriftligt spörsmål om översättningen av allmänt bindande kollektivavtal.


Skriftligt spörsmål om översättning av kollektivavtal

Till riksdagens talman,

 

För tillfället översätts inte kollektivavtal med allmänt bindande verkan till svenska av någon statlig instans. På samma sätt som lagar och förordningar, vilka man måste översätta till svenska, är kollektivavtal med allmänt bindande verkan förpliktande. Den nuvarande situationen försätter arbetstagare och arbetsgivare i en situation där rättssäkerheten och arbetarskyddet äventyras.

Kollektivavtalen utgör ett viktigt regleringsinstrument inom området arbetsrätt och inverkar direkt på den enskildes rättsliga ställning. Via arbetsavtalslagens bestämmelser om kollektivavtals allmänt bindande verkan 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen måste också icke-organiserade arbetsgivare iaktta bestämmelserna om anställningsvillkor och arbetsförhållanden i ett allmänt bindande kollektivavtal. Dessa bestämmelser åsidosätter dispositiva lagbestämmelser, vilket betyder att allmängiltiga kollektivavtal till denna del direkt är att jämföra med lag. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan, som fastställer om ett kollektivavtal är allmängiltigt, har också till uppgift att se till att de allmänt bindande kollektivavtalen avgiftsfritt finns tillgängliga för alla. Lagar ska stiftas och publiceras på finska och svenska och då måste bestämmelser som ska tillämpas istället för lag också publiceras på båda språken, vilket också konstateras i JK:s utlåtande OKV/21/20/2009 från 16.6.2009.

Kravet på översättning av de allmänt bindande kollektivavtalen styrks av de bestämmelser som finns i grundlagen om de språkliga rättigheterna, liksom av de språkliga rättigheter som specifiseras i språklagen och av den skyldighet som språklagen ålägger myndigheter att på eget initiativ se till att den enskilda individens språkliga rättigheter tryggas. Enligt 17 § i grundlagen skall var och en ha rätt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, liksom man ska ha rätt att få expeditioner på detta språk. Det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Enligt i 23 § 1 mom. språklagen skall myndigheterna självmant se till att individens språkliga rättigheter tillgodoses i praktiken. På Åland gäller rikets lagar inom arbetsrättens område och därmed också de allmänt bindande kollektivavtalen. Landskapet är med stöd av självstyrelselagen enspråkigt svenskt, och de allmänt bindande kollektivavtalen måste finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Särskilt oroliga känner sig arbetstagare och arbetsgivare med tanke på de nya kollektivavtalen som förhandlas i år. Arbetsgivarna kan med fog fråga sig om de är skyldiga att följa avtalen, samtidigt som det är osäkert för arbetstagarna om vilka rättigheter de har, då kollektivavtalen inte finns tillgängliga på svenska. Kollektivavtalen måste finnas samtidigt på både svenska och finska om kravet på rättssäkerhet skall anses tillgodosett.

Översättningen av kollektivavtalen kräver ekonomiska resurser och det har beräknats att översättningen av avtalen till svenska skulle kosta staten 200 000 €, därför har jag föreslagit att detta belopp skulle upptas i budgeten både år 2008 (BM 546/2008 rd ) och 2009 (BM 584/2009 rd), men motionerna har inte godkänts.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

 

När kommer de kollektivavtal som bara finns på finska att översättas till svenska och kan ministern garantera att de nya kollektivavtalen kommer samtidigt på de båda inhemska språken?

 

Helsingfors den 2 mars 2010

 

 

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55