HELCOM:s BSAP viktigt för Östersjön

02.03.2010 kl. 16:25
År 2007 godkände miljöministrarna i Östersjöländerna en aktionsplan, den sk. Baltic Sea Action Plan, BSAP. Det är första gången Östersjöländerna har kommit överens om en gemensam strategi för Östersjön och målsättningen är att Östersjöns ekologiska balans skall vara återställd år 2021.

Den 3.3 inleds den femte HELCOM:s aktionsplans sk. Stakeholder konferens i Helsingfors. På konferensen presenteras och diskuteras projekt inom BSAP. På mötet skall man komma vidare i förberedelserna inför det stora och viktiga ministermötet för implementeringen av BSAP som hålls i Moskva den 20 maj 2010. HELCOM:s länder skall fram till maj-mötet ha uppgjort nationella handlingsplaner för genomförandet av BSAP.

Aktionsplanen har nu några år på nacken och mycket har redan hänt. Ett problem är att processerna i de olika länderna tar lång tid och många länder väntar på grönt ljus från sin regering för att kunna gå vidare. Eftersom HELCOM fungerar enligt konsensusprincip kan det innebära att den som vill göra minst har störst inflytande. Nu kan man se att den ekonomiska recessionen påverkar länderna.

Viktigt är nu att den politiska pressen är tillräckligt stark och kraven på regeringarna hårda. HELCOM-länderna bör hålla fast vid tidtabellen för åtgärderna. Viktigt är det finansiella stödet som internationella finansieringsinstitut så som NIB och Nefco kan bistå med. Finland bör fungera som en aktiv pådrivare i arbetet för att föra processen kraftfullt vidare.

Om man ser till hela Östersjön är programmet det viktigaste verktyget vi har för att rädda havet. Det har tagit över tre decennier för Östersjöländerna att nå till den punkt man har nått nu. Jag vill också understryka betydelsen av att aktionsplanen till stor del tagits med i EU:s strategi för Östersjöregionen, som godkändes av Europarådet på hösten. HELCOM:s plan representerar ett nytt arbetssätt eftersom man har en bred samverkan mellan alla aktörer som verkar kring Östersjön. Konceptet har väckt ett stort intresse tunt om i världen.

Bland framstegen under de senaste åren kan nämnas att en utbyggnad av avloppsvattensreningsverken i St:Petersburg har tagit stora steg framåt och man beräknar att alla vattenreningsverk före utgången av 2010 kommer att ha en effekt som förutsätts av HELCOM. Följande stora investering är byggandet av reningsverket i Kaliningrad. Stora utmaningar är de diffusa utsläppen från jord- och lantbruket och glesbygdsbosättningen. De ökande transporterna av olja är ett växande hot och åtgärder behövs både för ett enhetligt trafikstyrningssystem och förhöjd oljebekämpningsberedskap

Jag hoppas att alla Östersjöländer skall följa med HELCOM:s ministermöte i maj som kommer att vara viktigt med tanke på HELCOM aktionsplans fortsatta framgångsrika genomförande. Det är viktigt att alla de organ som arbetar för Östrersjöns miljö tillsammans ser till att trycket på regeringarna att satsa på vårt hav är stort.
 

Pressmeddelande 2.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37