HELCOM:s BSAP viktigt för Östersjön

02.03.2010 kl. 16:25
År 2007 godkände miljöministrarna i Östersjöländerna en aktionsplan, den sk. Baltic Sea Action Plan, BSAP. Det är första gången Östersjöländerna har kommit överens om en gemensam strategi för Östersjön och målsättningen är att Östersjöns ekologiska balans skall vara återställd år 2021.

Den 3.3 inleds den femte HELCOM:s aktionsplans sk. Stakeholder konferens i Helsingfors. På konferensen presenteras och diskuteras projekt inom BSAP. På mötet skall man komma vidare i förberedelserna inför det stora och viktiga ministermötet för implementeringen av BSAP som hålls i Moskva den 20 maj 2010. HELCOM:s länder skall fram till maj-mötet ha uppgjort nationella handlingsplaner för genomförandet av BSAP.

Aktionsplanen har nu några år på nacken och mycket har redan hänt. Ett problem är att processerna i de olika länderna tar lång tid och många länder väntar på grönt ljus från sin regering för att kunna gå vidare. Eftersom HELCOM fungerar enligt konsensusprincip kan det innebära att den som vill göra minst har störst inflytande. Nu kan man se att den ekonomiska recessionen påverkar länderna.

Viktigt är nu att den politiska pressen är tillräckligt stark och kraven på regeringarna hårda. HELCOM-länderna bör hålla fast vid tidtabellen för åtgärderna. Viktigt är det finansiella stödet som internationella finansieringsinstitut så som NIB och Nefco kan bistå med. Finland bör fungera som en aktiv pådrivare i arbetet för att föra processen kraftfullt vidare.

Om man ser till hela Östersjön är programmet det viktigaste verktyget vi har för att rädda havet. Det har tagit över tre decennier för Östersjöländerna att nå till den punkt man har nått nu. Jag vill också understryka betydelsen av att aktionsplanen till stor del tagits med i EU:s strategi för Östersjöregionen, som godkändes av Europarådet på hösten. HELCOM:s plan representerar ett nytt arbetssätt eftersom man har en bred samverkan mellan alla aktörer som verkar kring Östersjön. Konceptet har väckt ett stort intresse tunt om i världen.

Bland framstegen under de senaste åren kan nämnas att en utbyggnad av avloppsvattensreningsverken i St:Petersburg har tagit stora steg framåt och man beräknar att alla vattenreningsverk före utgången av 2010 kommer att ha en effekt som förutsätts av HELCOM. Följande stora investering är byggandet av reningsverket i Kaliningrad. Stora utmaningar är de diffusa utsläppen från jord- och lantbruket och glesbygdsbosättningen. De ökande transporterna av olja är ett växande hot och åtgärder behövs både för ett enhetligt trafikstyrningssystem och förhöjd oljebekämpningsberedskap

Jag hoppas att alla Östersjöländer skall följa med HELCOM:s ministermöte i maj som kommer att vara viktigt med tanke på HELCOM aktionsplans fortsatta framgångsrika genomförande. Det är viktigt att alla de organ som arbetar för Östrersjöns miljö tillsammans ser till att trycket på regeringarna att satsa på vårt hav är stort.
 

Pressmeddelande 2.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30