HELCOM:s BSAP viktigt för Östersjön

02.03.2010 kl. 16:25
År 2007 godkände miljöministrarna i Östersjöländerna en aktionsplan, den sk. Baltic Sea Action Plan, BSAP. Det är första gången Östersjöländerna har kommit överens om en gemensam strategi för Östersjön och målsättningen är att Östersjöns ekologiska balans skall vara återställd år 2021.

Den 3.3 inleds den femte HELCOM:s aktionsplans sk. Stakeholder konferens i Helsingfors. På konferensen presenteras och diskuteras projekt inom BSAP. På mötet skall man komma vidare i förberedelserna inför det stora och viktiga ministermötet för implementeringen av BSAP som hålls i Moskva den 20 maj 2010. HELCOM:s länder skall fram till maj-mötet ha uppgjort nationella handlingsplaner för genomförandet av BSAP.

Aktionsplanen har nu några år på nacken och mycket har redan hänt. Ett problem är att processerna i de olika länderna tar lång tid och många länder väntar på grönt ljus från sin regering för att kunna gå vidare. Eftersom HELCOM fungerar enligt konsensusprincip kan det innebära att den som vill göra minst har störst inflytande. Nu kan man se att den ekonomiska recessionen påverkar länderna.

Viktigt är nu att den politiska pressen är tillräckligt stark och kraven på regeringarna hårda. HELCOM-länderna bör hålla fast vid tidtabellen för åtgärderna. Viktigt är det finansiella stödet som internationella finansieringsinstitut så som NIB och Nefco kan bistå med. Finland bör fungera som en aktiv pådrivare i arbetet för att föra processen kraftfullt vidare.

Om man ser till hela Östersjön är programmet det viktigaste verktyget vi har för att rädda havet. Det har tagit över tre decennier för Östersjöländerna att nå till den punkt man har nått nu. Jag vill också understryka betydelsen av att aktionsplanen till stor del tagits med i EU:s strategi för Östersjöregionen, som godkändes av Europarådet på hösten. HELCOM:s plan representerar ett nytt arbetssätt eftersom man har en bred samverkan mellan alla aktörer som verkar kring Östersjön. Konceptet har väckt ett stort intresse tunt om i världen.

Bland framstegen under de senaste åren kan nämnas att en utbyggnad av avloppsvattensreningsverken i St:Petersburg har tagit stora steg framåt och man beräknar att alla vattenreningsverk före utgången av 2010 kommer att ha en effekt som förutsätts av HELCOM. Följande stora investering är byggandet av reningsverket i Kaliningrad. Stora utmaningar är de diffusa utsläppen från jord- och lantbruket och glesbygdsbosättningen. De ökande transporterna av olja är ett växande hot och åtgärder behövs både för ett enhetligt trafikstyrningssystem och förhöjd oljebekämpningsberedskap

Jag hoppas att alla Östersjöländer skall följa med HELCOM:s ministermöte i maj som kommer att vara viktigt med tanke på HELCOM aktionsplans fortsatta framgångsrika genomförande. Det är viktigt att alla de organ som arbetar för Östrersjöns miljö tillsammans ser till att trycket på regeringarna att satsa på vårt hav är stort.
 

Pressmeddelande 2.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05