Blomqvist ställde spörsmål om resurstilldelningen till ELY-centralerna

05.03.2010 kl. 14:05
Thomas Blomqvist (SFP) lämnade in ett skriftligt spörsmål till regeringen på torsdagen den 4 mars. Han frågar vad regeringen tänker göra för att väntetiden på undantagslov skall bli kortare?

I spörsmålet konstaterar Blomqvist att det är viktigt att understöda sysselsättningen då den ekonomiska situationen är svår i landet. En bransch som påverkas lätt av ekonomiska nedgångar är byggbranschen. För många byggprojekt behövs det undantagstillstånd, och ansökningarna om dessa måste godkännas av både kommunen och de regionala Närings-, trafik- och miljöcentralerna, bättre kända som ELY-centraler.

I spörsmålet hänvisar Blomqvist till en rätt så dyster statistik för Nylands ELY-central. De senaste åren har behandlingstiden ökat: år 2008 var den 4,2 månader i medeltal; just nu är den 6,1 månader. I hela Nyland finns det 160 ansökningar anhängiga. Blomqvist lyfter fram staden Raseborg som ett exempel, där det för tillfället finns 33 ansökningar anhängiga. Tio av dessa ansökningar är från december 2008, vilket betyder att man har väntat på beslut i över 14 månader.

- De 160 ansökningar inom Nyland som ännu väntar på beslut, är 160 projekt som skulle kunna ge inkomst åt byggföretag inom området, om bara arbetet kunde påbörjas, påpekar Blomqvist. Då situationen redan är svår, kan man inte låta byråkratin komma i vägen för sysselsättningen.

Blomqvist förundrar sig över att det endast finns tre anställda på ELY-centralen som handhar undantagsbeslut. Två av dessa använder dessutom endast 30 procent av sin arbetstid på dessa ärenden. För ett så vidsträckt område med omfattande skärgårdsbebyggelse och stor befolkning verkar personalen vara underdimensionerad, anser Blomqvist.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00