Satsningar på djurens välbefinnande

08.03.2010 kl. 09:45
..."Vanvård och bristfälligheter måste fördömas. Lika klart är det för de allra flesta att en organisation som har som mål att avskaffa all djurhållning inte kan betraktas som ett sanningsvittne när det gäller djurens välbefinnande."



Djurens välbefinnande och pälsdjursnäringens framtid är ett av de politiska diskussionsämnena för dagen. Igen en gång har frågan kommit upp till debatt efter att organisationen Oikeutta Eläimille gjort smygfilmningar via olaga intrång, denna gång på pälsfarmer. Deras kampanj kommer helt säkert att fortsätta med andra djur, eftersom de fått en öppen kanal till offentligheten via vårt gemensamma public servicebolag Rundradion. Bilderna är upprörande och väcker krav på åtgärder för förbättrat djurskydd.
 

Det står klart att ingen, vare sig producenter, konsumenter eller politiker kan acceptera misskötsel av djur. Vanvård och bristfälligheter måste fördömas. Lika klart är det för de allra flesta att en organisation som har som mål att avskaffa all djurhållning inte kan betraktas som ett sanningsvittne när det gäller djurens välbefinnande. Bildmaterialet är självfallet vinklat och dess målsättning är att väcka opinion, något som organisationen också lyckats med. Därför är det ytterst bekymmersamt att en del politiker som borde fatta sina beslut på fakta och forskning faller i farstun för Oikeutta Eläimilles propaganda. Det grövsta exemplet står arbetsminister Anni Sinnemäki för, som i strid med regeringsprogrammet är beredd att ställa 22 000 sysselsatta personer ute i kylan utan att ge dem alternativ.


Den sittande regeringen har gjort betydande satsningar på djurens välbefinnande. Man har förnyat veterinärvårdslagen, grundat ett center för djurens välbefinnande vid Helsingfors universitet och grundat delegationen för produktionsdjurens välbefinnande, där alla centrala aktörer medverkar. Man har tagit i bruk ett stöd för djurens välbefinnande med villkor som går långt över lagens minimikrav. På övervakningssidan har det grundats 15 övervakningsveterinärstjänster underställda Evira och 4,7 miljoner euro har reserverats för kommunala övervakningsveterinärtjänster. Allt detta har gjorts i samarbete med producentorganisationerna som klart tagit ställning för en god djurhållning.


Ändå leds debatten idag av en organisation som på ett olagligt sätt skaffat ett bildmaterial som är allt annat än objektivt. Vad ska vi dra för slutsatser av detta? En som ter sig självklar är förstås att djurskyddsfrågor intresserar allmänheten. Framför allt måste producenterna samt politikerna och myndigheterna nu bli bättre på att informera om att vi de facto har en ytterst hög nivå på djurskyddet i vårt land. De finska produktionsdjuren hör till de friskaste i hela EU. Vi är helt befriade från många allvarliga djursjukdomar och till exempel ligger minimikrav på yta och övrigt redan nu nästan konsekvent över EU:s minimikrav. Vår livsmedelssäkerhet är högst i världen och myndighetskontrollerna visar klart att antalet anmärkningar minskar år för år.


Eviras Jaana Husu-Kallio som är chef för den organisation som övervakar vår djurhållning har klart uttalat att vi inte har någon djurskyddskris i Finland. Producenterna vet det, våra myndigheter vet det och jag utgår från att en överväldigande majoritet av konsumenterna vet det. Vi måste vara medvetna om att också djur kan bli sjuka, och tyvärr måste vi räkna med att det finns producenter som av en eller annan orsak, bland annat utbrändhet, inte alltid förmår sköta sina djur på bästa möjliga sätt. Det innebär inte att vi får skuldbelägga djurhållarna. Den offentliga press som finns på de bönder och farmare som blivit utsatta för smygfilmningen är omänsklig. Enligt min uppfattning borde ingen i detta land hängas ut och misstänkliggöras på basen av kriminellt skaffat bildmaterial. I en rättstat ska principen oskyldig tills domen fallit också gälla husdjursproducenter. Förutom det offentliga trycket som sätts på de filmade gårdarna så ligger de under utvidgad myndighetsövervakning för tillfället och har fått upprepade kontrollbesök. Däremot så framskrider polisundersökningarna mot inkräktarna oförsvarligt långsamt. Vad berättar det om vårt samhälle?

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Syd-Österbotten 6.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35