Satsningar på djurens välbefinnande

08.03.2010 kl. 09:45
..."Vanvård och bristfälligheter måste fördömas. Lika klart är det för de allra flesta att en organisation som har som mål att avskaffa all djurhållning inte kan betraktas som ett sanningsvittne när det gäller djurens välbefinnande."



Djurens välbefinnande och pälsdjursnäringens framtid är ett av de politiska diskussionsämnena för dagen. Igen en gång har frågan kommit upp till debatt efter att organisationen Oikeutta Eläimille gjort smygfilmningar via olaga intrång, denna gång på pälsfarmer. Deras kampanj kommer helt säkert att fortsätta med andra djur, eftersom de fått en öppen kanal till offentligheten via vårt gemensamma public servicebolag Rundradion. Bilderna är upprörande och väcker krav på åtgärder för förbättrat djurskydd.
 

Det står klart att ingen, vare sig producenter, konsumenter eller politiker kan acceptera misskötsel av djur. Vanvård och bristfälligheter måste fördömas. Lika klart är det för de allra flesta att en organisation som har som mål att avskaffa all djurhållning inte kan betraktas som ett sanningsvittne när det gäller djurens välbefinnande. Bildmaterialet är självfallet vinklat och dess målsättning är att väcka opinion, något som organisationen också lyckats med. Därför är det ytterst bekymmersamt att en del politiker som borde fatta sina beslut på fakta och forskning faller i farstun för Oikeutta Eläimilles propaganda. Det grövsta exemplet står arbetsminister Anni Sinnemäki för, som i strid med regeringsprogrammet är beredd att ställa 22 000 sysselsatta personer ute i kylan utan att ge dem alternativ.


Den sittande regeringen har gjort betydande satsningar på djurens välbefinnande. Man har förnyat veterinärvårdslagen, grundat ett center för djurens välbefinnande vid Helsingfors universitet och grundat delegationen för produktionsdjurens välbefinnande, där alla centrala aktörer medverkar. Man har tagit i bruk ett stöd för djurens välbefinnande med villkor som går långt över lagens minimikrav. På övervakningssidan har det grundats 15 övervakningsveterinärstjänster underställda Evira och 4,7 miljoner euro har reserverats för kommunala övervakningsveterinärtjänster. Allt detta har gjorts i samarbete med producentorganisationerna som klart tagit ställning för en god djurhållning.


Ändå leds debatten idag av en organisation som på ett olagligt sätt skaffat ett bildmaterial som är allt annat än objektivt. Vad ska vi dra för slutsatser av detta? En som ter sig självklar är förstås att djurskyddsfrågor intresserar allmänheten. Framför allt måste producenterna samt politikerna och myndigheterna nu bli bättre på att informera om att vi de facto har en ytterst hög nivå på djurskyddet i vårt land. De finska produktionsdjuren hör till de friskaste i hela EU. Vi är helt befriade från många allvarliga djursjukdomar och till exempel ligger minimikrav på yta och övrigt redan nu nästan konsekvent över EU:s minimikrav. Vår livsmedelssäkerhet är högst i världen och myndighetskontrollerna visar klart att antalet anmärkningar minskar år för år.


Eviras Jaana Husu-Kallio som är chef för den organisation som övervakar vår djurhållning har klart uttalat att vi inte har någon djurskyddskris i Finland. Producenterna vet det, våra myndigheter vet det och jag utgår från att en överväldigande majoritet av konsumenterna vet det. Vi måste vara medvetna om att också djur kan bli sjuka, och tyvärr måste vi räkna med att det finns producenter som av en eller annan orsak, bland annat utbrändhet, inte alltid förmår sköta sina djur på bästa möjliga sätt. Det innebär inte att vi får skuldbelägga djurhållarna. Den offentliga press som finns på de bönder och farmare som blivit utsatta för smygfilmningen är omänsklig. Enligt min uppfattning borde ingen i detta land hängas ut och misstänkliggöras på basen av kriminellt skaffat bildmaterial. I en rättstat ska principen oskyldig tills domen fallit också gälla husdjursproducenter. Förutom det offentliga trycket som sätts på de filmade gårdarna så ligger de under utvidgad myndighetsövervakning för tillfället och har fått upprepade kontrollbesök. Däremot så framskrider polisundersökningarna mot inkräktarna oförsvarligt långsamt. Vad berättar det om vårt samhälle?

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Syd-Österbotten 6.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15