Supervår för Östersjön

12.03.2010 kl. 14:15
Aktiviteter för att rädda Östersjöns miljö är högaktuella den här våren. Det började med toppmötet på Finlandiahuset i februari.

I maj ordnas Helcom:s (Helsingfors kommissionen) ministermöte i Moskva. Mötet är en viktig mellanetapp för verkställandet för Helcom:s aktionsplan som godkändes av Östersjöländernas regeringar år 2007. Det är första gången länderna har kommit överens om en gemensam strategi för Östersjön och målsättningen är att havets skall ha återfått en god ekologisk nivå år 2021.

Faktumet att en stor del av Helcom:s plan ingår i EU:s strategi för Östersjöregionen stärker dess finansieringsmöjligheter. Risken finns att den ekonomiska recessionen bromsar nödvändiga aktiviteter särskilt i Polen och de Baltiska länderna. Därför är det av stor betydelse att miljöåtgärder kan stödas med internationell finansieringshjälp. Helcom-länderna samarbetar nära med nordiska och europeiska finansieringsinstitut. Många viktiga privata initiativ stöder aktionsplanen såsom Baltic Sea Action Group, John Nurminens stiftelse och den svenska Baltic Sea 2020 stiftelsen. Just nu är det största problemet inte avsaknaden av finansieringsmedel, utan bristen på genomförbara projektidéer. För att snabbt få igång konkreta åtgärder har regeringarna i Sverige och Finland reserverat 10,5 miljoner euro i en projektberedningsfond, som administreras av NIB (nordiska investeringsbanken)och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget, NEFCO. Både Nordiska rådet och den Parlamentariska Östersjökonferensen har aktivt uppmanat regeringarna att stöda fonden och på så sätt påskynda arbetet för en bättre Östersjömiljö.

Helcom:s aktionsplan är det viktigaste verktyget vi har för att rädda havet och därför anser jag att Finland skall vara en aktiv pådrivare i det internationella samarbetet. Redan nu har arbetet lett till resultat. Under de närmaste åren kommer över 90 % av avloppsvattnet i S:t Petersburg att renas effektivt. Ett nytt stort reningsverk i Kaliningrad skall byggas och reningseffekten kommer att förbättras i många mindre reningsverk i Ryssland, Baltikum och Polen. Flera länder runt Östersjön har beslutat gå in för fosfatfria tvättmedel och länderna har enats om att vända sig till IMO (internationella maritima organisationen) och kräva totalförbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg på Östersjön.

En stor utmaning är minskningen av utsläppen från lantbruket och den övriga diffusa belastningen. Framförallt i Polen är riskerna stora för ökade näringsämnesläckage då jordbruket intensifieras. Den intensiva husdjursuppfödningen framförallt i Ryssland och Polen men också i andra Östersjöländer är också ett hot liksom följderna av klimatförändringen. Många företag funderar som bäst på möjligheterna att utnyttja gödsel från gårdarna för biogasframställning. Den övergripande målsättningen är att minska utsläppen av fosfor sammanlagt med 15 250 ton och av kväve med 135 000 ton . Kraven på Finland är förhållandevis små, bara 150 ton fosfor och 1 200 ton kväve. För att vår skärgård skall återhämta sig krävs lokalt anpassade åtgärder som går längre än det som Helcom:s aktionsplan förutsätter. En ny, lovande idé är ett riktat mörtfiske i skärgården. En uppskattning är att yrkesfiskarna kunde fånga upp till 10 milj. kg mörtfisk per år. Det riktade fisket skulle minska fosformängden i havsvikarna och samtidigt kunna ha en positiv effekt på övriga fiskarters förekomst.

Insändare, publicerad i HBL 9.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30