Supervår för Östersjön

12.03.2010 kl. 14:15
Aktiviteter för att rädda Östersjöns miljö är högaktuella den här våren. Det började med toppmötet på Finlandiahuset i februari.

I maj ordnas Helcom:s (Helsingfors kommissionen) ministermöte i Moskva. Mötet är en viktig mellanetapp för verkställandet för Helcom:s aktionsplan som godkändes av Östersjöländernas regeringar år 2007. Det är första gången länderna har kommit överens om en gemensam strategi för Östersjön och målsättningen är att havets skall ha återfått en god ekologisk nivå år 2021.

Faktumet att en stor del av Helcom:s plan ingår i EU:s strategi för Östersjöregionen stärker dess finansieringsmöjligheter. Risken finns att den ekonomiska recessionen bromsar nödvändiga aktiviteter särskilt i Polen och de Baltiska länderna. Därför är det av stor betydelse att miljöåtgärder kan stödas med internationell finansieringshjälp. Helcom-länderna samarbetar nära med nordiska och europeiska finansieringsinstitut. Många viktiga privata initiativ stöder aktionsplanen såsom Baltic Sea Action Group, John Nurminens stiftelse och den svenska Baltic Sea 2020 stiftelsen. Just nu är det största problemet inte avsaknaden av finansieringsmedel, utan bristen på genomförbara projektidéer. För att snabbt få igång konkreta åtgärder har regeringarna i Sverige och Finland reserverat 10,5 miljoner euro i en projektberedningsfond, som administreras av NIB (nordiska investeringsbanken)och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget, NEFCO. Både Nordiska rådet och den Parlamentariska Östersjökonferensen har aktivt uppmanat regeringarna att stöda fonden och på så sätt påskynda arbetet för en bättre Östersjömiljö.

Helcom:s aktionsplan är det viktigaste verktyget vi har för att rädda havet och därför anser jag att Finland skall vara en aktiv pådrivare i det internationella samarbetet. Redan nu har arbetet lett till resultat. Under de närmaste åren kommer över 90 % av avloppsvattnet i S:t Petersburg att renas effektivt. Ett nytt stort reningsverk i Kaliningrad skall byggas och reningseffekten kommer att förbättras i många mindre reningsverk i Ryssland, Baltikum och Polen. Flera länder runt Östersjön har beslutat gå in för fosfatfria tvättmedel och länderna har enats om att vända sig till IMO (internationella maritima organisationen) och kräva totalförbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg på Östersjön.

En stor utmaning är minskningen av utsläppen från lantbruket och den övriga diffusa belastningen. Framförallt i Polen är riskerna stora för ökade näringsämnesläckage då jordbruket intensifieras. Den intensiva husdjursuppfödningen framförallt i Ryssland och Polen men också i andra Östersjöländer är också ett hot liksom följderna av klimatförändringen. Många företag funderar som bäst på möjligheterna att utnyttja gödsel från gårdarna för biogasframställning. Den övergripande målsättningen är att minska utsläppen av fosfor sammanlagt med 15 250 ton och av kväve med 135 000 ton . Kraven på Finland är förhållandevis små, bara 150 ton fosfor och 1 200 ton kväve. För att vår skärgård skall återhämta sig krävs lokalt anpassade åtgärder som går längre än det som Helcom:s aktionsplan förutsätter. En ny, lovande idé är ett riktat mörtfiske i skärgården. En uppskattning är att yrkesfiskarna kunde fånga upp till 10 milj. kg mörtfisk per år. Det riktade fisket skulle minska fosformängden i havsvikarna och samtidigt kunna ha en positiv effekt på övriga fiskarters förekomst.

Insändare, publicerad i HBL 9.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00