I maj ordnas Helcom:s (Helsingfors kommissionen) ministermöte i Moskva. Mötet är en viktig mellanetapp för verkställandet för Helcom:s aktionsplan som godkändes av Östersjöländernas regeringar år 2007. Det är första gången länderna har kommit överens om en gemensam strategi för Östersjön och målsättningen är att havets skall ha återfått en god ekologisk nivå år 2021.
Faktumet att en stor del av Helcom:s plan ingår i EU:s strategi för Östersjöregionen stärker dess finansieringsmöjligheter. Risken finns att den ekonomiska recessionen bromsar nödvändiga aktiviteter särskilt i Polen och de Baltiska länderna. Därför är det av stor betydelse att miljöåtgärder kan stödas med internationell finansieringshjälp. Helcom-länderna samarbetar nära med nordiska och europeiska finansieringsinstitut. Många viktiga privata initiativ stöder aktionsplanen såsom Baltic Sea Action Group, John Nurminens stiftelse och den svenska Baltic Sea 2020 stiftelsen. Just nu är det största problemet inte avsaknaden av finansieringsmedel, utan bristen på genomförbara projektidéer. För att snabbt få igång konkreta åtgärder har regeringarna i Sverige och Finland reserverat 10,5 miljoner euro i en projektberedningsfond, som administreras av NIB (nordiska investeringsbanken)och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget, NEFCO. Både Nordiska rådet och den Parlamentariska Östersjökonferensen har aktivt uppmanat regeringarna att stöda fonden och på så sätt påskynda arbetet för en bättre Östersjömiljö.
Helcom:s aktionsplan är det viktigaste verktyget vi har för att rädda havet och därför anser jag att Finland skall vara en aktiv pådrivare i det internationella samarbetet. Redan nu har arbetet lett till resultat. Under de närmaste åren kommer över 90 % av avloppsvattnet i S:t Petersburg att renas effektivt. Ett nytt stort reningsverk i Kaliningrad skall byggas och reningseffekten kommer att förbättras i många mindre reningsverk i Ryssland, Baltikum och Polen. Flera länder runt Östersjön har beslutat gå in för fosfatfria tvättmedel och länderna har enats om att vända sig till IMO (internationella maritima organisationen) och kräva totalförbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg på Östersjön.
En stor utmaning är minskningen av utsläppen från lantbruket och den övriga diffusa belastningen. Framförallt i Polen är riskerna stora för ökade näringsämnesläckage då jordbruket intensifieras. Den intensiva husdjursuppfödningen framförallt i Ryssland och Polen men också i andra Östersjöländer är också ett hot liksom följderna av klimatförändringen. Många företag funderar som bäst på möjligheterna att utnyttja gödsel från gårdarna för biogasframställning. Den övergripande målsättningen är att minska utsläppen av fosfor sammanlagt med 15 250 ton och av kväve med 135 000 ton . Kraven på Finland är förhållandevis små, bara 150 ton fosfor och 1 200 ton kväve. För att vår skärgård skall återhämta sig krävs lokalt anpassade åtgärder som går längre än det som Helcom:s aktionsplan förutsätter. En ny, lovande idé är ett riktat mörtfiske i skärgården. En uppskattning är att yrkesfiskarna kunde fånga upp till 10 milj. kg mörtfisk per år. Det riktade fisket skulle minska fosformängden i havsvikarna och samtidigt kunna ha en positiv effekt på övriga fiskarters förekomst.
Insändare, publicerad i HBL 9.3.2010
