Östersjöredogörelsen

12.03.2010 kl. 14:40
Dagens debatt om Östersjöredogörelsen är en viktig påminnelse till regeringen om att riksdagen kräver snabba åtgärder och målmedveten handling för att rädda Östersjöns miljö.

Miljöutskottet har pekat på några tyngdpunkter som vi anser att är de mest brådskande just nu. Senaste vecka träffades Östersjöländernas representanter för den femte stakeholder mötet inom ramen för Helcom:s Baltic Sea Action Plan. Under mötet konstaterades det än en gang att möjligheterna till finansiering av projekt och åtgärder finns. Inom EU: s strukturfonder finns fortfarnde en pott på 25 miljarder euro som väntar på ansökningar om goda projekt. Nordiska investeringsbanken och Nefco har 500 miljoner euro lånemedel reserverat för finansieringen av åtgärder för att förverkliga Helcoms BSAP. Pengar finns men det som saknas är konkreta förslag på projekt och instanser som är beredda att genomföra åtgärderna. För att snabbt komma vidare inrättades förra året en teknisk assisterande fond, BSAP-fonden . Finland och Sverige har stött fonden med 10,5 miljoner euro. Fonden administraras av NIB och Nefco och meningen är att pengarna skall användas till projektberedning. Nu gäller det att samordna pågående planer så att verkstäl-landet av dem snabbt kommer igång. Pengar finns men huvudmän för projekt saknas.

I maj ordnas följande Helcom ministermöte i Moskva. Meningen är att alla Östersjöländer ska ha sina nationella handlingsplaner för genomförandet av Helcoms aktionsplan färdiga tills dess. Miljöutskottet påminner regeringen om att Finland bör vara en aktiv pådrivare bade nationellt och internationellt. Vårt eget nationella handlingsprogram bör vara ambitiöst. Finland bör eftersträva större minskningar än det som Helcom kräver av oss, dvs 150 ton fosforminskning och 1200 ton kväveminskning. Vi har stora möjligheter till det. En uppskattning visar att enbart ett aktivt reduktionsfiske av mört och braxen i våra skärgårdsvikar kunde innebära att 90 ton fosfor per år togs bort. Förslaget om reduktionsfiske har redan fått stöd av statministern genom att den ingick i det löfte som regeringen gav i samband med Östersjötoppmötet den 10 februari 2010. För att åtgärder skall förverkligas måste yrkesfiskarnas fås med i arbetet och jag tror att möjligheterna till det är goda. Det kräver att regeringen förbinder sig att stöda den nya verksamheten så att logistiken längs med kusten fungerar och så att yrkesfiskarna får ett tillräckligt pris per kg borttagen fisk. Målet på sikt skall vara att verksamheten ekonomiskt bär sig själv.

Den ökande transporten av farlig last till havs är ett stort hot mot miljön. Mängden olja har redan varit uppe vid 170 miljoner ton olja per år och man förutspår att mängden ökar till 250 miljoner ton till år 2015. Hela tiden trafikerar över 2000 fartyg på Östersjön och en-bart på Finska viken över 400 fartyg. 15 % av hela världens frakttransport till havs sker på lilla Östersjön. Fartygen som transporterar olja är mycket stora. En tanker kan ha 150 000 ton olja ombord. Det är självklart bade riskfyllt och svårt att navigera i vinterväder, särskilt då ispressen är stor, genom de smala passagerna i Finska viken. Trots att mycket gjorts för att förbättra sjösäkerheten så har riskerna inte försvunnit. Kollissioner och grundstötningar sker ofta, senast förra veckan kolliderade några passagerarfartyg. I Finska viken har man tagit i bruk dubbla farledar, ett fartygsledningssystem som påminner om flygledningssy-stemet, krav på dubbla skrov, dubbla botten och isförstärkning. Allt det har varit viktigt. Nu bör arbetet med säkerheten gå vidare. Trafikstyrningen inom Östersjön bör harminiseras och de bästa styrsystemet bör tas ibruk över hela havet. Användningen av lots bör utvecklas. Kraven på kapten och styrmän bör vara höga. Utsläppen från fartygen bör också minska. IMO bör ställa sig positivt till HELCOM:s förslag om att förbjuda alla toalettavfall från passagerarfartyg. Alla stora hamnar bör vara utrustade med teknik för mottagning av avloppsvatten och no special-fee systemet bör tas ibruk överallt. En stor del av kväveutsläppen som hamnar i havet härstammar från fartygstrafiken. Utsläppen måste minskas genom ibruktagning av bästa möjliga teknik. Finland bör aktivt stöda utvecklingen av miljövänlig och energisparande teknik inom fatygssektorn. Dessutom måste arbetet med att stärka oljebkämpningsberedskapen inom hela Östersjön fortsätta.

Östersjöns miljö kräver snabba åtgärder nu. De som idag är barn kan I bästa fall under sitt liv få uppleva ett betydligt friskare hav än de vi har idag. Möjligheten finns och vi bör ta vara på chansen nu och utnyttja det stora politiska intresset för Östersjöns miljö som äntligen har uppbringats. Ett misslyckande i vårt arbete för Östersjöns miljö är ett så obehagligt alternativ att man helst inte skulle vilja tänka på det. Föroreningar, gifter, avfall, syrefattiga botten, död fisk, förlorade rekreationsmöjligheter, ekonomisk kollaps för turism och fiske. Det är vår politiska generation som har ansvaret för att stoppa förstörelsen av havets miljö. Vi är många människor i länderna runt Östersjön som vill ge över ett renare hav till våra barn. Den här kampen har vi inte råd att förlora.

 

Tal i plenum, 10.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05