Östersjöredogörelsen

12.03.2010 kl. 14:40
Dagens debatt om Östersjöredogörelsen är en viktig påminnelse till regeringen om att riksdagen kräver snabba åtgärder och målmedveten handling för att rädda Östersjöns miljö.

Miljöutskottet har pekat på några tyngdpunkter som vi anser att är de mest brådskande just nu. Senaste vecka träffades Östersjöländernas representanter för den femte stakeholder mötet inom ramen för Helcom:s Baltic Sea Action Plan. Under mötet konstaterades det än en gang att möjligheterna till finansiering av projekt och åtgärder finns. Inom EU: s strukturfonder finns fortfarnde en pott på 25 miljarder euro som väntar på ansökningar om goda projekt. Nordiska investeringsbanken och Nefco har 500 miljoner euro lånemedel reserverat för finansieringen av åtgärder för att förverkliga Helcoms BSAP. Pengar finns men det som saknas är konkreta förslag på projekt och instanser som är beredda att genomföra åtgärderna. För att snabbt komma vidare inrättades förra året en teknisk assisterande fond, BSAP-fonden . Finland och Sverige har stött fonden med 10,5 miljoner euro. Fonden administraras av NIB och Nefco och meningen är att pengarna skall användas till projektberedning. Nu gäller det att samordna pågående planer så att verkstäl-landet av dem snabbt kommer igång. Pengar finns men huvudmän för projekt saknas.

I maj ordnas följande Helcom ministermöte i Moskva. Meningen är att alla Östersjöländer ska ha sina nationella handlingsplaner för genomförandet av Helcoms aktionsplan färdiga tills dess. Miljöutskottet påminner regeringen om att Finland bör vara en aktiv pådrivare bade nationellt och internationellt. Vårt eget nationella handlingsprogram bör vara ambitiöst. Finland bör eftersträva större minskningar än det som Helcom kräver av oss, dvs 150 ton fosforminskning och 1200 ton kväveminskning. Vi har stora möjligheter till det. En uppskattning visar att enbart ett aktivt reduktionsfiske av mört och braxen i våra skärgårdsvikar kunde innebära att 90 ton fosfor per år togs bort. Förslaget om reduktionsfiske har redan fått stöd av statministern genom att den ingick i det löfte som regeringen gav i samband med Östersjötoppmötet den 10 februari 2010. För att åtgärder skall förverkligas måste yrkesfiskarnas fås med i arbetet och jag tror att möjligheterna till det är goda. Det kräver att regeringen förbinder sig att stöda den nya verksamheten så att logistiken längs med kusten fungerar och så att yrkesfiskarna får ett tillräckligt pris per kg borttagen fisk. Målet på sikt skall vara att verksamheten ekonomiskt bär sig själv.

Den ökande transporten av farlig last till havs är ett stort hot mot miljön. Mängden olja har redan varit uppe vid 170 miljoner ton olja per år och man förutspår att mängden ökar till 250 miljoner ton till år 2015. Hela tiden trafikerar över 2000 fartyg på Östersjön och en-bart på Finska viken över 400 fartyg. 15 % av hela världens frakttransport till havs sker på lilla Östersjön. Fartygen som transporterar olja är mycket stora. En tanker kan ha 150 000 ton olja ombord. Det är självklart bade riskfyllt och svårt att navigera i vinterväder, särskilt då ispressen är stor, genom de smala passagerna i Finska viken. Trots att mycket gjorts för att förbättra sjösäkerheten så har riskerna inte försvunnit. Kollissioner och grundstötningar sker ofta, senast förra veckan kolliderade några passagerarfartyg. I Finska viken har man tagit i bruk dubbla farledar, ett fartygsledningssystem som påminner om flygledningssy-stemet, krav på dubbla skrov, dubbla botten och isförstärkning. Allt det har varit viktigt. Nu bör arbetet med säkerheten gå vidare. Trafikstyrningen inom Östersjön bör harminiseras och de bästa styrsystemet bör tas ibruk över hela havet. Användningen av lots bör utvecklas. Kraven på kapten och styrmän bör vara höga. Utsläppen från fartygen bör också minska. IMO bör ställa sig positivt till HELCOM:s förslag om att förbjuda alla toalettavfall från passagerarfartyg. Alla stora hamnar bör vara utrustade med teknik för mottagning av avloppsvatten och no special-fee systemet bör tas ibruk överallt. En stor del av kväveutsläppen som hamnar i havet härstammar från fartygstrafiken. Utsläppen måste minskas genom ibruktagning av bästa möjliga teknik. Finland bör aktivt stöda utvecklingen av miljövänlig och energisparande teknik inom fatygssektorn. Dessutom måste arbetet med att stärka oljebkämpningsberedskapen inom hela Östersjön fortsätta.

Östersjöns miljö kräver snabba åtgärder nu. De som idag är barn kan I bästa fall under sitt liv få uppleva ett betydligt friskare hav än de vi har idag. Möjligheten finns och vi bör ta vara på chansen nu och utnyttja det stora politiska intresset för Östersjöns miljö som äntligen har uppbringats. Ett misslyckande i vårt arbete för Östersjöns miljö är ett så obehagligt alternativ att man helst inte skulle vilja tänka på det. Föroreningar, gifter, avfall, syrefattiga botten, död fisk, förlorade rekreationsmöjligheter, ekonomisk kollaps för turism och fiske. Det är vår politiska generation som har ansvaret för att stoppa förstörelsen av havets miljö. Vi är många människor i länderna runt Östersjön som vill ge över ett renare hav till våra barn. Den här kampen har vi inte råd att förlora.

 

Tal i plenum, 10.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00