Finländska producenter betalar notan för mjölkkriget

15.03.2010 kl. 09:30
Läs kolumnen och lyssna på intervjun i Radio Vega Österbotten.

Ett av nyhetsämnena den senaste veckan har varit regionandelslaget HOK-Elantos val att byta mjölkleverantör i sina butiker från finländska Valio till dansk-svenska Arla-Ingman. Konsumenterna reagerade starkt negativt på beslutet och så hände något väldigt ovanligt, affärsjätten backade från sitt beslut och tog in Valios mjölk i sortimentet igen.

Med facit på hand kan man utan att blinka konstatera att affärsledningen för landets största regionhandelslag fullständigt missbedömde effekterna av sitt beslut. De såg uppenbarligen beslutet som strikt ekonomiskt medan konsumenterna uppfattade det som ett strategiskt beslut. Den största missbedömningen var uppenbart att begränsa kundens möjlighet att själv välja vad han eller hon köper.

Nu är det ju inte på det sättet att mjölken skulle vara importerad bara för att det står Arla-Ingman på burken. Arla-Ingman importerar ungefär 20 procent av den mjölk de säljer och resten produceras på finländska mjölkgårdar.

Det som antagligen väckt den starka konsumentreaktionen är antagligen att man dragit likhetstecken mellan ett dansk-svenskt bolag och svensk mjölk. Återstår att se vilken effekt ståhejet får dels för mejerierna och dels för handels bedömningar framöver.

Producentpriserna har sjunkit med en femtedel
Vad betyder då mjölkimporten och det så kallade mjölkkriget för mejerierna och producenterna? Först och främst har producentpriserna sjunkit med över en femtedel under det senaste året. Det syns direkt på gårdarnas ekonomi eftersom kostnaderna fallit betydligt mindre.

Varje liter svensk importmjölk som tas hit tvingar förstås de finska mjölkproducenterna att exportera i motsvarande mån och det ansvaret faller i praktiken helt på Valio. Arla Ingmans direktör försöker visserligen i en insändare i tidningen Maaseudun Tulevaisuus (1.3.) förklara att mjölkimporten inte inverkar på den finländska sysselsättningen eller på den finländska mjölkproducentens ställning. Naturligtvis är det en försköning av sanningen.

I sista hand är det de finländska producenterna som betalar notan. Ett exempel: Den mängd mjölk som Arla Ingman importerar överstiger den mjölkmängden som Ingmans mejeri i Tavastehus tar in från sina egna producenter. Med andra ord stryker mjölkimporten jämförelsevis 200 mjölkproducenters och 70 mejerianställdas försörjning.

Till de arbetslösas led får rådgivare, lantbrukshandelanställda, entreprenader och andra ställa sig som indirekt berörs av att mjölkproduktionen stannar. Därtill berörs även den lokala ekonomin. Det är alltså direkt felaktigt att påstå att mjölkimporten inte skulle ha någon betydelse för den finländska sysselsättningen eller mjölkproduktionen.

Varje sparad cent i importmjölk kostar tre cent
I Finland har vi inte någon brist på mjölk, trots att importörerna försökt förespegla det. Däremot har det producentägda Valio en så stor andel av Finlands mjölkmarknad att de av marknadsdomstolen blivit ålagda att sälja mjölkråvara till konkurrenterna.

Arla-Ingman har valt att inte utnyttja den möjligheten och försvarar å sin sida mjölkimporten för att man därigenom kan stärka det egna mejeriets producentpris. Alla aktörer inom mjölksektorn vet att varje importerad liter mjölk ökar trycket på att exportera den inhemska mjölken. Valio, som alltså bär exportansvaret, räknar med att varje sparad cent i importmjölken kostar tre cent för dem.

Och de som hamnar värst i kläm är bland annat unga producenter som övertagit produktionen och sitter med stora lån. Deras framtid måste tryggas och den ekvationen går inte ihop om producentpriserna fortsätter att dala. Här måste företagen ta sitt ansvar.

Tänk efter innan du handlar
Det är förstås strikt marknadsekonomisk lära som ligger bakom importen av svensk mjölk. För handeln är det lönsamt att sälja en liten del, säg fem procent, av en vara med låg täckning eller till och med förlust, ifall man på så sätt kan sänka inköpspriset på resterande 95 procent. Det är ett sätt att öka handelns försäljningsvinst och försöka pressa producentpriset.

Nu slog det dock tillbaka. Kanske det är på det sättet att det ekonomiskt svåra läget får oss att tänka efter innan vi handlar. Konsumenten ska ha alternativ, också utländska. Men med den koncentration av handeln som vi har in Finland är ansvaret också stort. Kanske någon lärt sig nåt.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP

http://svenska.yle.fi/nyheter/regionartikel.php?id=4770

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15