Barnträdgårdslärarutbildningen

22.03.2010 kl. 15:35
Märta Lisa Westman frågar vilket mervärde en utbildning i HU:s regi skulle ge och varför man vill skapa konkurrerande utbildning (med barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad). Svaret på dessa två frågor står helt klara för oss som i åratal arbetat för att avhjälpa bristen på behöriga barnträdgårdslärare i södra Finland.

För att få en lösning på problemet behövs en permanent utbildning i Helsingfors som utgår från de behov kommunerna i södra Finland har.

Utbildningen bör ske i en vetenskaplig miljö som stimulerar och uppmuntrar studenterna. I Helsingfors finns två lokala högskolor som undervisar på svenska, som har expertis i de ämnen som ingår i barnträdgårdslärarutbildningen och som har insett att deras insats behövs för att få en lösning på den stora bristen på barnträdgårdslärare, nämligen Arcada och Helsingfors universitet. Åbo Akademi har inte tidigare visat intresse för att etablera en fortlöpande permanent grundutbildning i Helsingfors.

Riksdagen har flera gånger tagit upp bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen i samband med budgetbehandlingarna. Två gånger har riksdagen beviljat medel för de utlokaliserade behörighetsgivande utbildningarna som ÅA ordnat i Helsingfors. Åbo Akademi har alltid hittills då dessa utlokaliserade utbildningar kommit på tal förutsatt extra finansiering från statens sida. Den allmänna uppfattningen har därför blivit, att Åbo Akademi inte har för avsikt att bygga upp en permanent utbildning med alla de resurser som det kräver.

År 2009 godkände riksdagen därför ett stöd på 50 000 euro som riktades till Arcada. Riksdagen efterlyste ett förslag på en plan för en grundutbildning som kunde ske i samarbete mellan Helsingfors universitet och Arcada. Planen färdigställdes och konstaterades motsvara regionens behov samt visade att en svensk grundutbildning var fullt genomförbar i denna region. I december 2009 beslöt HU följaktligen reservera medel för att anställa en person som ansvarar för den fortsatta planeringen och tanken har varit att utbildningen kunde starta i början av 2011. HU har upprepade gånger inbjudit Åbo Akademi att delta i utbildningen och min uppfattning är att detta erbjudande fortfarande är aktuellt.

Westman och folktinget är orolig för att barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad på sikt hotas om utbildningen i Helsingfors i HU:s regi startar. Vi som bor i huvudstadsregionen kan inte acceptera detta argument eftersom bara en handfull studerande från södra Finland och ännu färre från huvudstadsregionen, årligen har sökt sig till utbildningen i Jakobstad. Åbo Akademis utbildning i Jakobstad levererar barnträdgårdslärare främst till Österbotten och Åboland. Idag saknas ca 100 svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen. De närmaste åren kommer dessutom många att gå i pension. Jag tror att faktumet att man kommer att kunna erbjuda två olika utbildningsprogram för barntrådgårdslärarutbildningen kommer att ha en positiv effekt på intresset för barnträdgårdslärarutbildningen, vilket också gynnar ÅA:s utbildning i Jakobstad.

Slutligen vill jag påminna om vad riksdagen i budgetbetänkandet för år 2010 skriver om den svenska barnträdgårdslärarutbildningen.

”Under behandlingen av budgeten för 2009 ökade riksdagen anslagen för planering av svensk barnträdgårdslärarutbildning i huvudstadsregio-nen. Finansieringen av planeringen är säkrad för 2010 och det förberedande arbetet har fortskridit så långt att utbildningen kan börja 2011 under Helsingfors universitet. Undervisningsministeriet bör beakta det förberedande arbetet och satsa på frågan i nästa budget. Finansieringen bör absolut ordnas för att utbildningen ska kunna börja 2011, menar utskottet. Utskottet hänvisar till kulturutskottets utlåtande och noterar att bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare är stor inte minst i huvudstadsregionen. Enligt utredning är redan fler än hälften av barnträdgårdslärarna obehöriga till exempel i Esbo.”

Insändare, publicerad i HBL 19.3.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00