Gruppanförande 8.4

09.04.2010 kl. 09:25
Gruppanförande i responsdebatten om regeringens redogörelse om läget i Afganistan och Finlands deltagande i ISAF-operationen

Svenska riksdagsgruppen är villig att förorda den tillfälliga förstärkning av de finländska trupperna i ISAF-operationen i Afghanistan som regeringen föreslår. Samtidigt är det uppenbart att krisen i Afghanistan inte kan lösas med militära medel. Det behövs mycket mer än militära medel.

Som utskottet konstaterar måste ett förbättrat säkerhetsläge prioriteras och det är därför viktigt att den militära och civila krishanteringen samordnas eftersom alla insatser kommer att behövas samtidigt. Det är fortfarande FN (UNAMA) som har det huvudsakliga ansvaret för samordningen av de internationella insatserna och det är därför viktigt att vi är med och påverkar det arbete som sker inom FN så att vår kompetens tas tillvara på bästa sätt.

Det internationella samfundet måste stödja det afghanska samhället kraftfullt så att den politiska dialogen effektiviseras, vilket bl.a. kan ske genom stöd till den fond som upprättats för fredsmedling. Kvinnor borde spela en större roll när det gäller medling på det sätt som framgår i FN:s resolution 1325 och det är därför viktigt att regeringen tydligt för riksdagen redovisar hur Finland avser bidra till genomförandet av resolutionen.

Om målet är en bestående fred måste kvinnorna engageras också i beslutsprocesserna, och inte minst i de freds- och stabilitetsförhandlingar som förhoppningsvis snart kan överta huvudrollen från de militära operationerna. Det är viktigt att vår medverkan inte stannar vid att välutbildade och välutrustade finska militärer bygger murar runt flickskolor. Syftet är gott, men vi kan så mycket mer än så. Ta t.ex. den utbildning av kvinnliga journalister som Finland finansierat. Vi skall på allt sätt medverka till att de mänskliga rättigheterna också gäller afghanska kvinnor, vilket inte är fallet nu.

Den militära krishanteringen i Afghanistan syftar till att trygga en varaktig fred, stabila förhållanden, demokrati och ett rättssamhälle. ISAF-operationen måsta avslutas snarast möjligt. Vid utrikesministermötet i London i januari bestämdes att överföringen av säkerhetsansvaret från de internationella styrkorna till afghanska myndigheter kommer att börja om ca ett år. Då intar ISAF-styrkornas en mera stödjande roll. Utrikesutskottet påpekar att enligt den EXIT-startegi som slogs fast i London behövs det mera resurser från det internationella samfundet till krishantering, och av tilläggsstyrkorna skall en del utbilda den afghanska armén, men också den civila samhällsapparaten - detta betyder bland annat poliser och andra myndigheter.

I stabiliseringen av Afghanistan och överföringen av ansvaret på lokala säkerhetsmyndigheterna spelar utvecklingen av polisen och rättsväsendet en central roll. I utvecklingen av dessa sektorer kommer det internationella samfundets krishantering och bistånd att inta en allt viktigare roll. Finlands medverkan inom den civila krishanteringen inriktar sig på EU:s EUPOL AFG-operation i synnerhet när det gäller att utveckla polisen men också rättsväsendet och åklagarmyndigheten. Finlands satsning på EUPOL-operationen har lett till mycket goda resultat och vi kan vara stolta över att vår kompetens inom den civila krishanteringen är globalt sett på toppnivå.

Därför ska Finland öka sin insats i civil krishantering som utgör ett område som vi kan och där våra begränsade resurser ger största möjliga nytta. Den finländska krishanteringen, Krishanteringscentret (CMC) i Kuopio och dess fortsatta verksamhet och utveckling ska tryggas genom att bevilja den de anslag som behövs.
.
Svenska riksdagsgruppen ger sitt stöd för en utökning av styrkan till högst 195 man på grund av säkerhetsläget i landet, men vill samtidigt understryka att vår medverkan till en större del skall leda till att demokratiska grundprinciper införs i landet och genomsyrar hela samhället, från utbildningen över valsystemet till armén.

Gruppanförande hölls 8.4.2010 av Elisabeth Nauclér
 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00