På torsdag kväll 8.4.2010 debatterade riksdagen statsrådets redogörelse för läget i Afghanistan och för Finlands deltagande i ISAF-operationen. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande. Efter gruppanföranden fortsatte diskussionen i plenum kring Afghanistan. Ledamot Nauclér deltog i diskussionen med två frågor till regeringen. Den första handlade om FN:s förnyade mandat i Afghanistan (FN:s resolution 1917) och Finlands engagemang. Den andra frågan handlade om FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och att det behövs en bättre redogörelse om genomförandet av resolutionen.
Protokollet med hela diskussionen kan hittas här: http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ptk_34_2010_ke_p_1.shtml
Nedan återges svenska riksdagsgruppens anförande och ledamot Nauclérs frågor (med svar) i sin helhet:
Gruppanförandet: Ärade herr talman! Svenska riksdagsgruppen är villig att förorda den tillfälliga förstärkning av de finländska trupperna i ISAF-operationen i Afghanistan som regeringen föreslår. Samtidigt är det uppenbart att krisen i Afghanistan inte kan lösas med militära medel. Det behövs mycket mer än militära medel.
Som utskottet konstaterar måste ett förbättrat säkerhetsläge prioriteras och det är därför viktigt att den militära och civila krishanteringen samordnas eftersom alla insatser kommer att behövas samtidigt. Det är fortfarande FN (UNAMA) som har det huvudsakliga ansvaret för samordningen av de internationella insatserna, och det är därför viktigt att vi är med och påverkar det arbete som sker inom FN så att vår kompetens tas tillvara på bästa sätt. Det internationella samfundet måste stödja det afghanska samhället kraftfullt så att den politiska dialogen effektiveras, vilket bland annat kan ske genom stöd till den fond som upprättats för fredsmedling. Kvinnor borde spela en större roll när det gäller medling på det sätt som framgår i FN:s resolution 1325 och det är därför viktigt att regeringen tydligt för riksdagen redovisar hur Finland avser bidra till genomförandet av resolutionen. Den delen av redogörelsen är alltför svag i den nuvarande utformningen.
Om målet är en bestående fred måste kvinnorna engageras också i beslutsprocesserna, och inte minst i de freds- och stabilitetsförhandlingar som förhoppningsvis snart kan överta huvudrollen från de militära operationerna. Det är viktigt att vår medverkan inte stannar vid att välutbildade och välutrustade finska militärer bygger murar runt flickskolor. Syftet är gott, men vi kan så mycket mer än så. Ta till exempel den utbildning av kvinnliga journalister som Finland finansierat. Vi ska på allt sätt medverka till att de mänskliga rättigheterna också gäller afghanska kvinnor, vilket inte är fallet nu.
Värderade herr talman! Den militära krishanteringen i Afghanistan syftar till att trygga en varaktig fred, stabila förhållanden, demokrati och ett rättssamhälle. ISAF-operationen måste avslutas snarast möjligt. Vid utrikesministermötet i London i januari bestämdes att överföringen av säkerhetsansvaret från de internationella styrkorna till afghanska myndigheter kommer att börja om cirka ett år. Då intar Isaf-styrkorna en mera stödjande roll.
Utrikesutskottet påpekar att enligt den Exit-startegi som slogs fast i London behövs det mera resurser från det internationella samfundet till krishantering, och av tilläggsstyrkorna ska en del utbilda den afghanska armén, men också den civila samhällsapparaten. Detta betyder bland annat poliser och andra myndigheter.
Afganistanin poliisin ja oikeuslaitoksen kehittäminen on avainasemassa Afganistanin vakauttamisessa ja vastuun siirtämisessä paikallisille turvallisuusviranomaisille. Näiden sektoreiden kehittämisessä kansainvälisen yhteisön siviilikriisinhallintatoiminta ja kehitysyhteistyö tulevat olemaan vielä nykyistä keskeisemmässä asemassa. Suomen siviilikriisinhallintaan osallistuminen keskittyy EU:n Eupol AFG-operaatioon erityisesti poliisin mutta myös oikeuslaitoksen ja erityisesti syyttäjänviraston kehittämiseksi. Suomen panostus Eupol-operaatioon on tuottanut erittäin hyvää tulosta, ja voimme olla ylpeitä siitä, että siviilikriisinhallinnan alueella osaamisemme on maailmanlaajuisesti huipputasoa.
Därför ska Finland öka sin insats i civil krishantering som utgör ett område som vi kan och där våra begränsade resurser ger största möjliga nytta. Den finländska krishanteringen, Krishanteringscentret i Kuopio och dess fortsatta verksamhet och utveckling ska tryggas genom att vi beviljar de anslag som behövs.
Ruotsalainen eduskuntaryhmä tukee joukon lisäämistä enintään 195 henkilöön maan turvallisuustilanteen vuoksi mutta korostaa samanaikaisesti, että panoksemme tulee entistä enemmän johtaa demokraattisten perusperiaatteitten toteuttamiseen maassa ja niiden koko yhteiskunnan läpäisevyyteen aina koulutuksesta vaalijärjestelmän kautta armeijaan.
***
Första frågan: Ärade herr talman! Så sent som den 22 mars i år slogs de nya riktlinjerna för koordineringen i Afghanistanarbetet fast i FN:s resolution 1917, den närmast fullständiga katalog över de uppgifter som det internationella samfundet ska utföra på det civila området, vad som ska göras för att uppnå god förvaltning, hur man ska bekämpa korruption, hur man ska samarbeta med de lokala rörelserna för mänskliga rättigheter, Afghan Independent Human Rights Commission, hur narkotika bekämpningen ska gå till etc.
Vår nordiske granne Norge har innehaft, och nu innehar Sverige posten som chef för FN:s mission i Afghanistan. Jag skulle vilja höra från minister Stubb hur Finland har engagerat sig i utarbetandet av resolution 1917, och vidare fråga om vi, som våra grannländer, tillräckligt mycket engagerat oss i FN:s civila krishantering eftersom det ändå är där som våra resurser tas till vara bäst.
Svaret, utrikesminister Stubbs: Ed. Nauclér puhui YK:n roolista. Totta kai me tuemme YK:ta ja YK:n toimintaa sataprosenttisesti. Sovintoprosessissa muuten on myös Undp:n rahasto mukana.
***
Andra frågan: Ärade herr talman! Flera har lyft fram FN:s resolution 1325 och kvinnornas roll, och ingen är naturligtvis mot förbättrade förhållanden för kvinnor och en starkare ställning. Men regeringens redogörelse är väldigt tunn på den här punkten. Den saknar verklig substans och en redogörelse över en långsiktig strategi eller en djupare analys.
Jag skulle vilja fråga ministrarna: Kan ni lova att vi får en bättre redogörelse för kvinnornas medverkan och genomförandet av 1325 i nästa redogörelse?
Svaret, utrikesminister Stubb: Arvoisa herra puhemies! Aivan aluksi minun on todettava, että olen jälleen kerran 100 prosenttisesti samaa mieltä ed. Laakson kanssa keskustelusta vetäytyminen ja vastuun siirto. Todellakin asia on juuri niin kuin ed. Laakso totesi. Eli Afganistan on itse ilmoittanut haluavansa ottaa vastuun sekä poliisin että armeijan puolella kolmen-viiden vuoden sisällä. Tällä voi olla yhteys vetäytymiseen, mutta sillä ei välttämättä sitä yhteyttä ole. Eli tässä on todellakin kahdesta erilaisesta asiasta kyse, ja sen takia palaan ed. Reijosen huomioon siitä, että on oikeastaan mahdoton tällä hetkellä sanoa, missä vaiheessa me vetäydymme Afganistanista. Me tarkastelemme tätä kysymystä vähintään puolivuosittain ja erittäin tiuhaan.
Toinen huomio sekä ed. Nauclérille että ed. Komille 1325-päätöslauselmasta. Me olemme useasti painottaneet tätä kysymystä. Me pidämme sitä tärkeänä ja olemme myös olleet mukana tutkimassa, millä tavalla Prt:n puitteissa ja EU:n puitteissa voitaisiin tätä resoluutiota tavalla tai toisella edistää. Tämän lisäksi totean, että meillä on yksi suomalainen ihmisoikeusasiantuntija EUSR:n eli EU:n erityisedustajan alaisuudessa ja yksi gender-asiantuntija EUPOLissa. Eli kysymys on meillä jatkuvasti esillä.
Kolmas huomio. Rauhanvälitys on noussut monessa puheenvuorossa esille. Että jos vähän voin raottaa verhoa sen verran, että meiltä on tulossa suurempi rauhanvälitysehdotus tai -aloite muutaman viikon sisällä, joka ei suoranaisesti tule kohdistumaan pelkästään Afganistaniin vaan Suomen toimintaan eri maailmankolkissa ja millä tavalla voimme käyttää suomalaisia rauhanvälittäjiä, ennaltaehkäisijöitä erilaisissa kriiseissä.
Viimeinen huomio. Ed. Tuomioja, muutama muu edustaja, myös ed. Haavisto mainitsisi sen: YK:n operaatiot. Siis tilannehan on se, että vuodesta 1990 YK:n rinnalle on noussut erilaisia toimijoita erilaisissa kriisinhallintatoimissa, kuten Nato, Euroopan unioni, Afrikan unioni ja Etyj. Meillähän on ollut johtolankana se, että me menemme niihin paikkoihin, missä me voimme antaa lisäarvoa, ja varmistamme, että sillä operaatiolla on aina YK:n oikeutus.
Olemme keskustelleet tästä tasavallan presidentin kanssa. Tulemme keskustelemaan hänen kanssaan asiasta myös huomenna. Me yritämme löytää hyvän tasapainon, jossa meillä on Nato-operaatioissa, YK-operaatioissa ja EU-operaatioissa ... Ihan vaan esimerkinomaisesti voin todeta, että kun Irlanti lähtee Tšadista, heidän YK-operaatiopanoksensa putoaa noin 480:stä sotilaasta alle 20:een. Ruotsin tämän hetkiset YK-operaatiot noin 60. Jos ja kun Suomi vetäytyy Tšadista, niin meidän YK-panos tulee myös olemaan liian matala ja me katsomme erilaisia vaihtoehtoja, joissa voimme olla YK:n erilaisissa rauhanturvatehtävissä mukana.
