AktuelltKolumn

Prognoser och resultat

09.04.2010 kl. 13:45

... i slutändan kan regeringen komma att tvingas förklara för kommissionen varför vi inte utnyttjat strukturstödet fullt ut som vi förbundit oss till för att kunna betala nationella stöd...

För några dagar sedan presenterade PTT (Pellervos ekonomiska forskning) sin prognos över jordbruks- och livsmedelssektorns utveckling inkommande år. Rapporten är ingen munter läsning. Producentpriserna på spannmål förväntas ligga på en exceptionellt låg nivå hela inkommande år och för husdjursprodukternas del förutspå PTT till och med en prisnedgång.

Jordbrukets lönsamhet i Finland är anmärkningsvärt låg, själva lantbruksinkomsten har sjunkit under hela den tiden som Finland varit medlem i EU, med undantag för den kortvariga prisstegringen på spannmål år 2007. Samtidigt har arbetstagarnas löner stigit med 65 procent och därigenom även köpkraften. Vill vi i Finland fortsättningsvis ha inhemsk, trygg och framför allt säker mat i butikshyllorna måste något göras åt saken

Minister Sirkka-Liisa Anttila initierade tidigare i år en undersökning om hur priset bildas mellan producent och konsument. Den kan ännu visa sig bli värdefull. Ett annat fall som skapat en intressant och välbehövlig diskussion var HOK-Elantos beslut om att endast sälja Arla-Ingmans mjölk. Hur starkt styr handeln konumentens val när man köper in produkter? Efter starka kundreaktioner backade HOK-Elanto som bekant från sitt beslut efter några dagar, men fallet visade med all önskvärd tydlighet vad den starka koncentrationen av handeln i Finland kan leda till.

Nu har en diskussion om en uppluckring av konkurrenslagsstiftningen i Finland startat, efter att EU:s arbetsgrupp på hög nivå (high level group) klart analyserat och pekat på den obalans som finns mellan tusentals små jordbrukare som försöker sälja sina produkter och några stora aktörer som inköpare. Förslaget från arbetsgruppen är att medlemsländernas lagstiftning borde tillåta bönderna att samarbeta sinsemellan och avtala om minimipriser för sina produkter, något som idag är förbjudet. En sådan förändring i konkurrenslagstiftningen påverkar förstås inte konkurrensen utomlands ifrån men om det kan stärka förhandlingspositionen på den inhemska marknaden är det alltid något.

Regeringen fattade innan påsk ett principbeslut om att sänka minimiräntan från två till en procent på räntestöds- och statslån beviljade till jordbruket mellan år 2000-2007. Tyvärr var beslutet att minimiräntan sänks tillfälligt för två år istället för resten av lånetiden. Enligt jurister skulle en permanent sänkning av minimiräntan varit juridiskt betydligt klarare och inte behövt notifieras medan beslutet att sänka bara för två år kan visa sig besvärligt. Varför man ska föra sådana här små ärenden till Bryssel för godkännande är mycket svårt att förstå. Det är fråga om strukturstödspengar som beviljats till fasta belopp åt jordbrukarna, och stödbeloppen ändrar inte med lägre minimiränta. Tvärtom är det på det sättet att eftersom räntenivåerna är så låga nu så går det så gott som inget av det beviljade räntestödet, och i slutändan kan regeringen komma att tvingas förklara för kommissionen varför vi inte utnyttjat strukturstödet fullt ut som vi förbundit oss till för att kunna betala nationella stöd.

Går det illa så står vi där med ett negativt beslut från kommissionen. Så gick det med lagen om skattefriheten från vinsten på försäljning av åkermark till aktiva jordbrukare och nu har handeln med åkermark stått stilla i närapå ett och ett halvt år.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Publiceras i Syd-Österbotten 9.4.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15