AktuelltKolumn

Vår matsäkerhet

16.04.2010 kl. 10:15

..."Säker mat handlar om folkhälsa, om landets självförsörjning och inre säkerhet, det handlar om ekonomi och framförallt handlar det om ansvar. Maten i Finland hör till den tryggaste i hela världen"...

Senaste onsdag debatterade riksdagen regeringens redogörelse om Finlands livsmedelssäkerhet. Säker mat handlar om folkhälsa, om landets självförsörjning och inre säkerhet, det handlar om ekonomi och framförallt handlar det om ansvar. Maten i Finland hör till den tryggaste i hela världen. Vårt system bygger i huvudsak på egenkontroll och sträcker sig i en obruten kedja från primärproduktion till dagligvaruhandel. Ansvaret ligger alltså på producenterna, på förädlarna, på importörerna och på parti- och minuthandeln. Det slutliga ansvaret har staten via livsmedelssäkerhetsverket Evira och kommunerna via sin livsmedelsövervakning. Vi kan vara stolta över vår trygga mat och samtidigt notera att den inte har kommit av sig självt utan att den krävt ett styvt jobb och kontinuitet.

Generellt kan man hävda att de inhemskt producerade livsmedlen är renare än importerade. Till exempel härrör uppskattningsvis 91 procent av alla bekämpningsmedelsrester som Finländarna får i sig från importerade livsmedel, särskilt från frukt. Salmonellan som är ett ytterst utbrett bekymmer på kontinenten, redan i Danmark är över en tredjedel av hönsäggen smittade, förekommer knappt alls hos oss och då den uppträder åtgärdas den snabbt. Senaste år hade vi undantagsvis en salmonellaepidemi som spreds från kontaminerad importsoja till 40 fjäderfägårdar och 50 svingårdar. Smittan stoppades effektivt redan vid gårdarna och inte ett enda sjukdomsfall registrerades hos någon mänska. Vi får naturligtvis inte slå oss till ro, och för tillfället håller vi bland annat på att ta i bruk ett hälsovårdsregister för produktionsdjuren där man utvecklar elektronisk läkemedelsbokföring.

Många som följt med olika TV-program om världens mat har sett hur små gårdsslakterier och ostmejerier verkar i ytterst anspråkslösa utrymmen i till exempel Italien och Grekland. Man förundrar sig över hur det kan få vara så när vi verkar i samma EU och när vi här har rigorösa bestämmelser också för småskalig matproduktion. Då är det bra att komma ihåg att livsmedelssäkerheten i de sydeuropeiska länderna ligger på en betydligt lägre nivå än vår, och att exempelvis salmonellan där skördar årligen åtskilliga mänskoliv. Däremot är en jämförelse med Sverige helt korrekt för deras matsäkerhet håller samma höga klass som Finlands. Redan på andra sidan Bottenhavet är myndigheternas tolkningar av vissa bestämmelser ändå klart lindrigare än hos oss. Mindre gårdsslakterier har exempelvis helt andra verksamhetsmöjligheter. I finländska gårdsslakterier gäller att slakt, styckning och förädling inte får ske i samma utrymme. I Sverige däremot får alla moment göras i samma rum förutsatt att rummet rengörs mellan momenten. Skillnaden i kostnad blir förstås markant då vi i Finland måste ha separata utrymmen med egen ingång, egna sociala utrymmen och eget omklädningsrum för alla tre funktionerna. För mycket är för mycket också när det gäller livsmedelssäkerhet och minister Sirkka-Liisa Anttila lovade som svar på en direkt fråga att i rask takt utreda eventuella lättnader också här.

Den kanske störst utmaningen nu är ändå matens spårbarhet. Konsumenterna måste själva ha möjlighet att ta ställning till olika etiska och ekologiska frågor, att välja inhemskt eller importerat och att välja mellan olika produktionsmetoder. Och oberoende om produktionskedjan är kort eller lång skall matsäkerheten alltid vara lika hög.

Mats Nylund, riksdagsledamot (SFP) från Pedersöre.

Publiceras i Österbottens Tidning 18.4.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15