Vår matsäkerhet

16.04.2010 kl. 10:15
..."Säker mat handlar om folkhälsa, om landets självförsörjning och inre säkerhet, det handlar om ekonomi och framförallt handlar det om ansvar. Maten i Finland hör till den tryggaste i hela världen"...

 

Senaste onsdag debatterade riksdagen regeringens redogörelse om Finlands livsmedelssäkerhet. Säker mat handlar om folkhälsa, om landets självförsörjning och inre säkerhet, det handlar om ekonomi och framförallt handlar det om ansvar. Maten i Finland hör till den tryggaste i hela världen. Vårt system bygger i huvudsak på egenkontroll och sträcker sig i en obruten kedja från primärproduktion till dagligvaruhandel. Ansvaret ligger alltså på producenterna, på förädlarna, på importörerna och på parti- och minuthandeln. Det slutliga ansvaret har staten via livsmedelssäkerhetsverket Evira och kommunerna via sin livsmedelsövervakning. Vi kan vara stolta över vår trygga mat och samtidigt notera att den inte har kommit av sig självt utan att den krävt ett styvt jobb och kontinuitet.

Generellt kan man hävda att de inhemskt producerade livsmedlen är renare än importerade. Till exempel härrör uppskattningsvis 91 procent av alla bekämpningsmedelsrester som Finländarna får i sig från importerade livsmedel, särskilt från frukt. Salmonellan som är ett ytterst utbrett bekymmer på kontinenten, redan i Danmark är över en tredjedel av hönsäggen smittade, förekommer knappt alls hos oss och då den uppträder åtgärdas den snabbt. Senaste år hade vi undantagsvis en salmonellaepidemi som spreds från kontaminerad importsoja till 40 fjäderfägårdar och 50 svingårdar. Smittan stoppades effektivt redan vid gårdarna och inte ett enda sjukdomsfall registrerades hos någon mänska. Vi får naturligtvis inte slå oss till ro, och för tillfället håller vi bland annat på att ta i bruk ett hälsovårdsregister för produktionsdjuren där man utvecklar elektronisk läkemedelsbokföring.

Många som följt med olika TV-program om världens mat har sett hur små gårdsslakterier och ostmejerier verkar i ytterst anspråkslösa utrymmen i till exempel Italien och Grekland. Man förundrar sig över hur det kan få vara så när vi verkar i samma EU och när vi här har rigorösa bestämmelser också för småskalig matproduktion. Då är det bra att komma ihåg att livsmedelssäkerheten i de sydeuropeiska länderna ligger på en betydligt lägre nivå än vår, och att exempelvis salmonellan där skördar årligen åtskilliga mänskoliv. Däremot är en jämförelse med Sverige helt korrekt för deras matsäkerhet håller samma höga klass som Finlands. Redan på andra sidan Bottenhavet är myndigheternas tolkningar av vissa bestämmelser ändå klart lindrigare än hos oss. Mindre gårdsslakterier har exempelvis helt andra verksamhetsmöjligheter. I finländska gårdsslakterier gäller att slakt, styckning och förädling inte får ske i samma utrymme. I Sverige däremot får alla moment göras i samma rum förutsatt att rummet rengörs mellan momenten. Skillnaden i kostnad blir förstås markant då vi i Finland måste ha separata utrymmen med egen ingång, egna sociala utrymmen och eget omklädningsrum för alla tre funktionerna. För mycket är för mycket också när det gäller livsmedelssäkerhet och minister Sirkka-Liisa Anttila lovade som svar på en direkt fråga att i rask takt utreda eventuella lättnader också här.

Den kanske störst utmaningen nu är ändå matens spårbarhet. Konsumenterna måste själva ha möjlighet att ta ställning till olika etiska och ekologiska frågor, att välja inhemskt eller importerat och att välja mellan olika produktionsmetoder. Och oberoende om produktionskedjan är kort eller lång skall matsäkerheten alltid vara lika hög.

Mats Nylund, riksdagsledamot (SFP) från Pedersöre.
 

Publiceras i Österbottens Tidning 18.4.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00