Nylund vill ändra fastighetsskatten för vindkraftverk

16.04.2010 kl. 14:25
Riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) har lämnat in en lagmotion där han vill att kommunerna ska få en större ekonomisk nytta av vindkraftsetableringarna.

 

Pressmeddelande
Fritt för publicering: GENAST!

Nylund vill ändra fastighetsskatten för vindkraftverk

Riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) har lämnat in en lagmotion där han vill att kommunerna ska få en större ekonomisk nytta av vindkraftsetableringarna.

– Min åsikt är att samma fastighetsskatteprocentsats som tillämpas för övriga kraftverk, 2,85 pro-cent, också ska tillämpas på vindkraftverk med en nominell effekt på över 2 megavoltampere. I da-gens läge beskattas alla vindkraftverk under 10 megavoltampere enligt den allmänna fastighetsskat-ten, 0,5-1 procent. Jag anser att gränsen kan sänkas från 10 till 2 megavoltampere. Eftersom fastig-hetsskatten tillfaller kommunerna kan dessa skattemedel användas lokalt för att förstärka basservi-cen, betonar Nylund.

– En högre fastighetsskatt innebär förstås en kostnad för investeraren, konstaterar Nylund, men tillägger att skatten är så låg i förhållande till omsättningen att investeringsbenägenheten knappast påverkas alls av en höjning.

– Genom inmatningstariffer stimulerar statsmakten vindkraftsetableringar och jag ser det som rättvist att också lokalsamhället får del av satsningen. Eventuella olägenheter från vindkraften är lokala, och berör just de invånare där vindkraftverken är placerade, konstaterar Nylund.

För tilläggsinformation:
Mats Nylund tfn 050-512 21 91

 

 

LAGMOTION
om ändring av 3 kap. 14 § i fastighetsskattelagen
 

Till riksdagen


Byggandet av vindkraft börjar ta fart också i Finland, vilket är nödvändigt med tanke på att 38 % av energiförbrukningen i Finland bör komma från förnybara energiformer år 2020. Den här EU-målsättningen är juridiskt bindande för Finland och för att uppnå nivån måste produceringen av för-nybar energi ökas med över 30 terawattimmar. 

Bland andra åtgärder planerar regeringen ett system med inmatningstariffer, som är ett stöd till pro-ducenter av förnybar energi. Dessa åtgärder garanterar konsumenterna renare energi och säkerställer lönsamheten för produktionen av förnybar energi. Syftet med denna lagmotion är att säkra också de områden där vindkraftverken är placerade en långvarig ekonomisk nytta av vindkraften.

Enligt fastighetsskattelagen är skatteprocentsatsen för byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk 2,85 %, och jag föreslår i denna lagmotion att denna skatteprocentsats ska tillämpas på vindkraftverk vilkas nominella effekt är över 2 megavoltampere. I dagens läge beskattas vindkraft-verk enligt den allmänna fastighetsskatten, som får ligga mellan 0,5 – 1 %, eftersom alla vindkraft-verks nominella effekt ligger under 10 megavoltampere. Genom att sänka på 10 MVA:s gränsen, som definierar när ett vindkraftverk är undantaget den särskilda fastighetsskatteprocentsatsen för vissa anläggningar, skulle största delen av de kommersiellt drivna vindkraftverken beskattas enligt den ovan nämnda särskilda fastighetsskatten.

Att vindkraftverks torn inklusive maskinrum är föremål för fastighetsbeskattning har slagits fast i rättspraxis, genom Högsta förvaltningsdomstolens avgörande 11.11.2004/2887. Eftersom fastig-hetsskatten tillfaller kommunerna, skulle dessa skattemedel användas lokalt, till exempel för att för-stärka basservicen.

En högre fastighetsskatt innebär en kostnad för investeraren. Med tanke på den tilltänkta inmat-ningstariffen torde investeringsbenägenheten ändå inte påverkas av en höjning av fastighetsskatten. Att säkra en lokal kompensation för vindkraften ser jag som mer än rättvist eftersom också olägen-heterna från vindkraften är lokala, och berör just de invånare där vindkraftverken är placerade.

Med stöd av det ovan anförda föreslår jag
att riksdagen godkänner följande lagförslag:

Lag
om ändring av 3 kap. 14 § i fastighetsskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i fastighetsskattelagen av den 20 juli 1992 (654/1992) 3 kap. 14 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1131/2005, som följer:

3 kap.
Skattens belopp och värdering av fastighet
14 §
Skatteprocentsatsen för vissa anläggningar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

På vattenkraftverk vilkas nominella effekt är högst 10 megavoltampere samt på vindkraftverk vilkas nominella effekt är högst 2 megavoltampere tillämpas dock den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.


Helsingfors den 16 april 2010
Mats Nylund /sv

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00