Nylund vill ändra fastighetsskatten för vindkraftverk

16.04.2010 kl. 14:25
Riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) har lämnat in en lagmotion där han vill att kommunerna ska få en större ekonomisk nytta av vindkraftsetableringarna.

 

Pressmeddelande
Fritt för publicering: GENAST!

Nylund vill ändra fastighetsskatten för vindkraftverk

Riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) har lämnat in en lagmotion där han vill att kommunerna ska få en större ekonomisk nytta av vindkraftsetableringarna.

– Min åsikt är att samma fastighetsskatteprocentsats som tillämpas för övriga kraftverk, 2,85 pro-cent, också ska tillämpas på vindkraftverk med en nominell effekt på över 2 megavoltampere. I da-gens läge beskattas alla vindkraftverk under 10 megavoltampere enligt den allmänna fastighetsskat-ten, 0,5-1 procent. Jag anser att gränsen kan sänkas från 10 till 2 megavoltampere. Eftersom fastig-hetsskatten tillfaller kommunerna kan dessa skattemedel användas lokalt för att förstärka basservi-cen, betonar Nylund.

– En högre fastighetsskatt innebär förstås en kostnad för investeraren, konstaterar Nylund, men tillägger att skatten är så låg i förhållande till omsättningen att investeringsbenägenheten knappast påverkas alls av en höjning.

– Genom inmatningstariffer stimulerar statsmakten vindkraftsetableringar och jag ser det som rättvist att också lokalsamhället får del av satsningen. Eventuella olägenheter från vindkraften är lokala, och berör just de invånare där vindkraftverken är placerade, konstaterar Nylund.

För tilläggsinformation:
Mats Nylund tfn 050-512 21 91

 

 

LAGMOTION
om ändring av 3 kap. 14 § i fastighetsskattelagen
 

Till riksdagen


Byggandet av vindkraft börjar ta fart också i Finland, vilket är nödvändigt med tanke på att 38 % av energiförbrukningen i Finland bör komma från förnybara energiformer år 2020. Den här EU-målsättningen är juridiskt bindande för Finland och för att uppnå nivån måste produceringen av för-nybar energi ökas med över 30 terawattimmar. 

Bland andra åtgärder planerar regeringen ett system med inmatningstariffer, som är ett stöd till pro-ducenter av förnybar energi. Dessa åtgärder garanterar konsumenterna renare energi och säkerställer lönsamheten för produktionen av förnybar energi. Syftet med denna lagmotion är att säkra också de områden där vindkraftverken är placerade en långvarig ekonomisk nytta av vindkraften.

Enligt fastighetsskattelagen är skatteprocentsatsen för byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk 2,85 %, och jag föreslår i denna lagmotion att denna skatteprocentsats ska tillämpas på vindkraftverk vilkas nominella effekt är över 2 megavoltampere. I dagens läge beskattas vindkraft-verk enligt den allmänna fastighetsskatten, som får ligga mellan 0,5 – 1 %, eftersom alla vindkraft-verks nominella effekt ligger under 10 megavoltampere. Genom att sänka på 10 MVA:s gränsen, som definierar när ett vindkraftverk är undantaget den särskilda fastighetsskatteprocentsatsen för vissa anläggningar, skulle största delen av de kommersiellt drivna vindkraftverken beskattas enligt den ovan nämnda särskilda fastighetsskatten.

Att vindkraftverks torn inklusive maskinrum är föremål för fastighetsbeskattning har slagits fast i rättspraxis, genom Högsta förvaltningsdomstolens avgörande 11.11.2004/2887. Eftersom fastig-hetsskatten tillfaller kommunerna, skulle dessa skattemedel användas lokalt, till exempel för att för-stärka basservicen.

En högre fastighetsskatt innebär en kostnad för investeraren. Med tanke på den tilltänkta inmat-ningstariffen torde investeringsbenägenheten ändå inte påverkas av en höjning av fastighetsskatten. Att säkra en lokal kompensation för vindkraften ser jag som mer än rättvist eftersom också olägen-heterna från vindkraften är lokala, och berör just de invånare där vindkraftverken är placerade.

Med stöd av det ovan anförda föreslår jag
att riksdagen godkänner följande lagförslag:

Lag
om ändring av 3 kap. 14 § i fastighetsskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i fastighetsskattelagen av den 20 juli 1992 (654/1992) 3 kap. 14 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1131/2005, som följer:

3 kap.
Skattens belopp och värdering av fastighet
14 §
Skatteprocentsatsen för vissa anläggningar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

På vattenkraftverk vilkas nominella effekt är högst 10 megavoltampere samt på vindkraftverk vilkas nominella effekt är högst 2 megavoltampere tillämpas dock den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.


Helsingfors den 16 april 2010
Mats Nylund /sv

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35