Nylund vill ändra fastighetsskatten för vindkraftverk

16.04.2010 kl. 14:25
Riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) har lämnat in en lagmotion där han vill att kommunerna ska få en större ekonomisk nytta av vindkraftsetableringarna.

 

Pressmeddelande
Fritt för publicering: GENAST!

Nylund vill ändra fastighetsskatten för vindkraftverk

Riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) har lämnat in en lagmotion där han vill att kommunerna ska få en större ekonomisk nytta av vindkraftsetableringarna.

– Min åsikt är att samma fastighetsskatteprocentsats som tillämpas för övriga kraftverk, 2,85 pro-cent, också ska tillämpas på vindkraftverk med en nominell effekt på över 2 megavoltampere. I da-gens läge beskattas alla vindkraftverk under 10 megavoltampere enligt den allmänna fastighetsskat-ten, 0,5-1 procent. Jag anser att gränsen kan sänkas från 10 till 2 megavoltampere. Eftersom fastig-hetsskatten tillfaller kommunerna kan dessa skattemedel användas lokalt för att förstärka basservi-cen, betonar Nylund.

– En högre fastighetsskatt innebär förstås en kostnad för investeraren, konstaterar Nylund, men tillägger att skatten är så låg i förhållande till omsättningen att investeringsbenägenheten knappast påverkas alls av en höjning.

– Genom inmatningstariffer stimulerar statsmakten vindkraftsetableringar och jag ser det som rättvist att också lokalsamhället får del av satsningen. Eventuella olägenheter från vindkraften är lokala, och berör just de invånare där vindkraftverken är placerade, konstaterar Nylund.

För tilläggsinformation:
Mats Nylund tfn 050-512 21 91

 

 

LAGMOTION
om ändring av 3 kap. 14 § i fastighetsskattelagen
 

Till riksdagen


Byggandet av vindkraft börjar ta fart också i Finland, vilket är nödvändigt med tanke på att 38 % av energiförbrukningen i Finland bör komma från förnybara energiformer år 2020. Den här EU-målsättningen är juridiskt bindande för Finland och för att uppnå nivån måste produceringen av för-nybar energi ökas med över 30 terawattimmar. 

Bland andra åtgärder planerar regeringen ett system med inmatningstariffer, som är ett stöd till pro-ducenter av förnybar energi. Dessa åtgärder garanterar konsumenterna renare energi och säkerställer lönsamheten för produktionen av förnybar energi. Syftet med denna lagmotion är att säkra också de områden där vindkraftverken är placerade en långvarig ekonomisk nytta av vindkraften.

Enligt fastighetsskattelagen är skatteprocentsatsen för byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk 2,85 %, och jag föreslår i denna lagmotion att denna skatteprocentsats ska tillämpas på vindkraftverk vilkas nominella effekt är över 2 megavoltampere. I dagens läge beskattas vindkraft-verk enligt den allmänna fastighetsskatten, som får ligga mellan 0,5 – 1 %, eftersom alla vindkraft-verks nominella effekt ligger under 10 megavoltampere. Genom att sänka på 10 MVA:s gränsen, som definierar när ett vindkraftverk är undantaget den särskilda fastighetsskatteprocentsatsen för vissa anläggningar, skulle största delen av de kommersiellt drivna vindkraftverken beskattas enligt den ovan nämnda särskilda fastighetsskatten.

Att vindkraftverks torn inklusive maskinrum är föremål för fastighetsbeskattning har slagits fast i rättspraxis, genom Högsta förvaltningsdomstolens avgörande 11.11.2004/2887. Eftersom fastig-hetsskatten tillfaller kommunerna, skulle dessa skattemedel användas lokalt, till exempel för att för-stärka basservicen.

En högre fastighetsskatt innebär en kostnad för investeraren. Med tanke på den tilltänkta inmat-ningstariffen torde investeringsbenägenheten ändå inte påverkas av en höjning av fastighetsskatten. Att säkra en lokal kompensation för vindkraften ser jag som mer än rättvist eftersom också olägen-heterna från vindkraften är lokala, och berör just de invånare där vindkraftverken är placerade.

Med stöd av det ovan anförda föreslår jag
att riksdagen godkänner följande lagförslag:

Lag
om ändring av 3 kap. 14 § i fastighetsskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i fastighetsskattelagen av den 20 juli 1992 (654/1992) 3 kap. 14 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1131/2005, som följer:

3 kap.
Skattens belopp och värdering av fastighet
14 §
Skatteprocentsatsen för vissa anläggningar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

På vattenkraftverk vilkas nominella effekt är högst 10 megavoltampere samt på vindkraftverk vilkas nominella effekt är högst 2 megavoltampere tillämpas dock den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.


Helsingfors den 16 april 2010
Mats Nylund /sv

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50