Wideroos för avgiftsfri utbildning!

21.04.2010 kl. 15:00
Finlands studentkårers förbund (FSF) och Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolor i Finland (SAMOK) ordnade idag en demonstration för avgiftsfri utbildning.

Tusentals studerande deltog. Svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos framförde en hälsning där hon lyfter upp hur viktigt det är att solidariteten, som nu, lever stark inom studentrörelsen och att de studerande ställer sig på barrikaderna och visar sin åsikt i en för dem så avgörande fråga.

- Både jag själv och Svenska folkpartiet har en klar åsikt. Det är fullständigt entydigt att vi arbetar för en avgiftsfri utbildning – på alla nivåer – från grundskola till högskoleutbildning. Exempelvis så har vi redan ett partidagsbeslut från senaste år som slår fast att vi verkar för en fortsatt rätt till avgiftsfri högskoleutbildning.

- Vi sätter människan i fokus och vill skapa ett Finland där varje människa har lika möjligheter – oberoende av ursprung, ekonomisk situation eller föräldrarnas bildningsnivå. En avgiftsfri utbildning är nyckeln till detta och ger människorna en möjlighet att starta från samma startstreck. Vi tänker inte tumma på den möjligheten, konstaterar Wideroos.

För tilläggsinformation: Svenska riksdagsgruppens ordförande Ulla-Maj Wideroos, 050 5113141

 

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00