Pressmeddelande

Arbetsministern kan inte lova anvisningar för god revisionssed på svenska

04.05.2010 kl. 17:35

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér lämnade den 26 mars in ett skriftligt spörsmål om god revisionssed som nu besvarats av arbetsminister Anni Sinnemäki. I sitt spörsmål lyfte Nauclér fram de problem som svenskspråkiga revisorer i Finland kämpar med, det vill säga bristen på anvisningar om god revisionssed på svenska. Minister Sinnemäki vädjade i sitt svar om förståelse för att ministeriet inte kan lova att satsa stora resurser på översättningen i nuläget, då de väntar på att de internationella revisionsstandarderna införs även i Finland.

För tillfället finns de centrala normgivande rekommendationerna tillgängliga enbart på finska. Ledamot Nauclérs fråga gäller hur rättssäkerheten för revisorer kan garanteras vid eventuella disciplinärenden, klagomål eller vid ansvarsprövning vid domstol. Det rådande läget ställer svenskspråkiga revisorer i en svagare ställning än de som har finska som modersmål med tanke på rättssäkerheten.

Justitieombudsmannen har i sitt beslut om god revisionssed av den 11.6.2008 framfört att det ministerium som ansvarar för revisionslagstiftningen (arbets- och näringsministeriet) "ska skapa sådana förutsättningar att rättssäkerheten kan tillgodoses också för revisorernas vidkommande." Därtill har JO meddelat ministeriet för kännedom att det i nuläget råder ett rättssäkerhetsproblem som eventuellt kommer att kvarstå också efter att de internationella revisionsstandarderna har godkänts.

- Liksom i fallet med översättningen av kollektivavtalen gör ministern också detta till en kostnadsfråga. Förutsättningarna för att man som revisor ska kunna följa god revisionssed är att man kan tillgodogöra sig revisionsanvisningarna. Rättssäkerheten kan aldrig och får inte vara en kostnadsfråga, anser Elisabeth Nauclér.

Nedan anges Elisabeth Nauclérs spörsmål och sedan Minister Sinnemäkis svar:

God revisionssed

Till riksdagens talman

Enligt revisionslagen 22 § (459/2007 http://fakta.eduskunta.fi/triphome/bin/vepssk.scr?%7bKIELI%7d=fs&%7bSAADK%7d=459/2007 ) skall en revisor iaktta god revisionssed vid utförandet av uppgifter som avses i lagen. En revisor skall följa de särskilda anvisningar som bolagsmännen samt bolagsstämman eller motsvarande organ ger, om anvisningarna inte står i strid med lag, bolagsordningen, stadgarna, bolagsavtalet, internationella revisionsstandarder, god revisionssed eller de yrkesetiska principerna.

Revisorer i Finland skall därtill följa de revisionsstandarder som godkänts för att tillämpas inom gemenskapen och som avses i artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (internationella revisionsstandarder).

För tillfället finns de centrala normgivande rekommendationerna enbart tillgängliga på finska. Frågan gäller hur rättssäkerheten för revisorer kan garanteras vid eventuella disciplinärenden, klagomål eller vid ansvarsprövning vid domstol. Det rådande läget ställer svenskspråkiga revisorer i en svagare ställning än de som har finska som sitt modersmål med tanke på rättssäkerheten.

Justitieombudsmannen har i sitt beslut om god revisionssed av den 11.6.2008 framfört, att det ministerium som ansvarar för revisionslagstiftningen, arbets- och näringsministeriet, skall skapa förutsättningar för att garantera rättssäkerheten även för revisorer. Rättsäkerheten för revisorerna har inte förbättras sedan justitieombudsmannens första beslut i frågan (2008). Justitieombudsmannen har i mars 2010 skickat ett tredje påpekande till arbets- och näringsministeriet i samma ärende. Ministeriets passivitet i frågan kan inte anses vara förenlig med grundlagens 17 § som fastställer att det allmänna skall tillgodose landets finsk- och svenskspråkiga befolknings samhälleliga behov på lika grunder och inte heller med grundlagens 22 §, som fastställer att det allmänna skall se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Varför reagerar ministeriet inte på justitieombudsmannens upprepade rekommendationer och är det förenligt med rättsstatsprinciperna att i lagen ha en bestämmelse om god revisionssed, då de svenskspråkiga i landet inte har tillgång till dessa rekommendationer på sitt modersmål?

Helsingfors den 26 mars 2010

Elisabeth Nauclér /sv

Kimmo Sasi /saml

Jacob Söderman /sd

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 243/2010 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv m.fl.:

Varför reagerar ministeriet inte på justitieombudsmannens upprepade

rekommendationer och är det förenligt med rättsstatsprinciperna att i lagen ha en bestämmelse om god revisionssed, då de svenskspråkiga i landet inte har tillgång till dessa rekommendationer på sitt modersmål?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I 13 § i revisionslagen (459/2007) finns en bestämmelse om internationella revisionsstandarder. Enligt detta lagrum ska utöver det som föreskrivs i revisionslagen och i författningar som meddelats med stöd av den, i ett uppdrag som avses i 1 § 1 mom. 1 punkten följas de revisionsstandarder som har godkänts för att tillämpas inom gemenskapen och som avses i artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv (2006/43/EG) om revision (internationella revisionsstandarder). För närvarande existerar det inom EU inga sådana internationella revisionsstandarder som avses i direktivet, eftersom standarderna inom branschen inte har godkänts i EU. Detta betyder att de åberopade internationella revisionsstandarderna varken i Finland eller i EU är bindande lagstiftning.

Ministeriet har i sitt svar av den 17 december 2009 på riksdagens biträdande justitieombudsmans begäran om utredning (Dnr 2825/2/08) bl.a. konstaterat att Europeiska unionens kommission har tillsatt en särskild expertgrupp (Expert Group for ISA translations) för att bereda de olika språkversionerna av de internationella revisionsstandarderna (de s.k. ISA-standarderna). Den förutsatta tidtabellen för godkännandet av revisionsstandarderna i EU har försenats och inte heller översättningarna har ännu blivit klara. Eftersom de internationella revisionsstandarderna tillsvidare inte har godkänts i EU, har inte heller kommissionen varit skyldig att ställa standarderna till medlemsstaternas förfogande på deras officiella språk. Därför står branschstandarderna ännu inte till förfogande i kommissionens översättning.

Arbets- och näringsministeriet har med fog varit av den uppfattningen att de internationella revisionsstandarderna redan skulle ha blivit godkända i Europeiska unionen. I så fall skulle också alla språkversioner ha stått till buds. Efter att justitieombudsmannen har fäst uppmärksamhet vid saken har arbets- och näringsministeriet dessutom försökt klarlägga möjligheterna att få standarderna på svenska från Sverige, så att översättningarna till svenska trots dröjsmålet i EU så fort som möjligt ska bli tillgängliga för användarna i Finland. Ministeriet har ansett det ändamålsenligare att utnyttja dessa svenska översättningar än att starta en överlappande översättningsprocess, som ministeriet har uppskattat att skulle ta en klart längre tid i anspråk än godkännandet av standarderna i EU eller färdigställandet av de svenska översättningarna. Tyvärr är översättningsarbetet inte heller i Sverige slutfört och de internationella revisionsstandarderna finns inte tillgängliga på svenska ens i Sverige.

I 22 § i revisionslagen föreskrivs om skyldighet att iaktta god revisionssed. De internationella standarderna inom revisionsbranschen har betydelse i utformningen av den goda revisionssed som avses i 22 § i revisionslagen. De rekommendationer som KHT-yhdistys - Föreningen CGR ry publicerar och som berör revisionsbranschen baserar sig på dessa internationella revisionsstandarder som utfärdas av det internationella revisorsförbundet IFAC (International Federation of Accountants). Dessa har under de senaste åren närmat sig varandra och är numera nästan identiska. God revisionssed är dock fortfarande en sedvanerätt i ständig förändring Dess innehåll påverkas förutom av ovan nämnda rekommendationer bland annat av rättspraxis, avgörandepraxis hos revisorernas tillsynsorgan samt av rättslitteraturen. Eftersom en god revisionssed kommer från olika källor och de rekommendationer som Föreningen CGR - en rent privaträttslig sammanslutning - publicerar, till sin karaktär uttryckligen är rekommendationer och inte direkt förpliktande normer, anser sig ministeriet inte vara skyldigt att översätta dem.

Ministeriet kan inte lova att ansvara för översättningen av privaträttsliga föreningars eller andra sammanslutningars rekommendationer, vilket i nuläget skulle innebära en kostnad på över åttiotusen euro Ministeriet konstaterar dock att läget kommer att förändras genast då de internationella revisionsstandarderna införlivas med den bindande lagstiftningen. Då kommer de omedelbart att vara översätta till både finska och svenska. Till slut konstaterar ministeriet ytterligare att översättning av rekommendationerna till svenska i Finland i det här skedet skulle leda till en oklar situation med dels standarder översatta till svenska i Finland, dels standarder som revisionsbranschen i Sverige själv har översatt samt dessutom som en tredje variant kommissionens officiella översättning till svenska.

Helsingfors den 26 april 2010

Arbetsminister Anni Sinnemäki

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15