Orsak och konsekvens

08.05.2010 kl. 02:00
..."Bedömningen i riksdagen kommer inte att handla om hur det går för grekerna om vi beviljar lån eller inte, utan vad det innebär för Finland och finländarna."...

 

I alla euroländers parlament behandlas lån till Grekland som bäst. Och i Grekland, demokratins vagga, avlöser demonstrationer och strejker varandra. Greklands förfärliga ekonomiska situation går över hela euroområdet som en tryckvåg. Avsaknaden av budgetdisciplin och sparande har tillsammans med den kraftiga korruptionen lett till ett budgetunderskott på 13,6 procent. Ett budgetunderskott som tyvärr inte bara är Greklands problem utan ger konsekvenser över hela EU.

Greklands stora ekonomiska problem uppdagades senaste höst när det kom fram att man gett ut felaktig information om landets ekonomiska situation. Nu riktas blickarna förutom mot den grekiska regeringen och parlamentet också mot de banker och investerare som gjort stora vinster på att låna pengar till Grekland för ockerränta de senaste månaderna. Andra euroländer med svag budgetdisciplin som Portugal, Spanien och Irland har också hamnat i blickfånget. Och alla euroländer kommer att drabbas oavsett om de skött sig utmärkt eller inte, bäst i klassen ges inget undantag.

Nästa onsdag avgör riksdagen Finlands lån på 1,6 miljarder euro till Grekland. Innan det hörs sakkunniga förutom från finansministeriet också från universitet, banker och näringsliv bland andra. Bedömningen i riksdagen kommer inte att handla om hur det går för grekerna om vi beviljar lån eller inte, utan vad det innebär för Finland och finländarna. Absoluta merparten av alla sakkunniga som hörs ser mycket stora risker med att inte bevilja lånet. Om Grekland inte har fått lån den 15 maj försätts landet i praktiken i likvidation. Konsekvenserna av ett sådant scenario förutspås bli att förtroendet för euron försvagas radikalt, att lånekranarna även stryps för åtminstone Spanien och Portugal, och att det leder till en ny recession i stil med den som vi just är på väg att arbeta oss ur. Vi ska komma ihåg att senaste recession startade från en stor lånebubbla i USA:s bostadsmarknad.

Den recession som vi gått igenom beräknas kosta oss åtskilliga miljarder euro per år i uteblivna skatteintäkter för staten, utöver allt elände den förorsakar via arbetslöshet, fabriksstängningar och konkurser. Riksdagen har nu att välja mellan två ytterst dåliga alternativ: Att bevilja ett lån på ofantliga 1,6 miljarder euro där risken att vi aldrig får lånet tillbaka är uppenbar, eller att inte bevilja lånet och riskera att hela EU dras in i en ny recession innan vi hunnit återhämta oss från den förra. En av mina kolleger beskrev situationen med ett exempel ur den grekiska mytologin: Vi har att välja mellan Skylla och Karybdis.

Valet står alltså mellan det motbjudande alternativet att bevilja lån för att andra klantat sig, eller att inte göra det och sannolikt få leva med ännu värre konsekvenser. Som villkor för stödpaketet har euroländerna ställt hårda krav på Grekland. Momsen och övriga skatter ska höjas och egentligen alla budgetmoment i deras statsbudget ställs under lupp. Skolor kommer att stängas, olönsamma järnvägsavsnitt likaså och de sociala förmånerna beskärs radikalt. Bland annat höjs pensionsåldern med fjorton år från nuvarande 53 år. Greklands parlament godkände sent på torsdagskvällen ett 30 miljarders euros sparpaket som måste verkställas för att lånen ska utbetalas.

Nu handlar det först och främst om att lösa en akut situation, men frågan uppstår förstås om och vem som skall ställas till svars och hur man undviker liknande i framtiden. Min uppfattning är att EU och IMF kan och bör ställa hårda krav på omfattande utredningar mot de instanser och personer som fört hela EU, Europa och även världen bakom ljuset en längre tid. På grund av den utbredda korruptionen bör naturligtvis en tredje part fungera som granskare.

Lite av en ödets ironi är det trots allt jag som i tiderna motsatte mig ett EU-medlemskap nu ska vara med och försöka rädda finländska arbetsplatser genom att försvara euron, samtidigt som socialdemokraterna, som var ledande regeringsparti när Finland gick med i eurosamarbete, av debatten att döma verkar rösta emot.

Mats Nylund, riksdagsledamot SFP, Pedersöre.
Publiceras i Vasabladet 9.5.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35