Energipolitiskt viktiga morötter

21.05.2010 kl. 14:00
"Energipaketet är viktigt i synnerhet för Österbotten, där de största vindkraftsetableringarna i hela landet planeras"...

 

De senaste veckorna kommer att gå till historien som de kanske viktigaste i Finlands energipolitiska historia. Regeringen har enats om två stora energipolitiska frågor, paketet för förnyelsebar energi och tillstånd för byggande av två nya kärnkraftsreaktorer och slutförvaring. Principbesluten om kärnkraft har redan avgetts till riksdagen för behandling och beslut och i höst kommer lagförslagen om förnyelsebar energi. Det energipolitiska paketet bottnar i den EU-målsättning som förbinder Finland att öka andelen förnyelsebar energi till 38 procent av vår totala energianvändning. För att uppnå målet måste produktionen av förnyelsebar energi öka med över 35 terawattimmar (TWh) till totalt 124 TWh.

Bioenergi, vindkraft, jordvärme, värmepumpar, biogas och solenergi är viktiga framtida energikällor. Skogen väntas stå för hälften av ökningen av förnyelsebar och kommer att ersätta importerat stenkol. Förhöjda stöd för gallring av ungskog och en ny form av energistöd för flisning av trä är två mycket viktiga morötter som regeringen föreslår. Nu måste regeringen också se till att KEMERA-stödets anslag tryggas i kommande budgetar.

För vindkraftverken införs ett system med inmatningstariff, ett så kallat garantiprissystem som kommer att ta mera än hälften av stödpengarna, eller ca 200 miljoner av totalt ca 340 miljoner euro år 2020. När samhället stimulerar vindkraftsetableringar ser jag det som rättvist att också lokalsamhället får del av satsningen. Därför har jag lämnat in en lagmotion för att samma fastighetsskatteprocentsats som tillämpas för övriga kraftverk (upp till 2,85 procent) också ska kunna tillämpas på vindkraftverk med en nominell effekt på över 2 megavoltampere. Fastighetsskatten tillfaller kommunerna, som kunde använda dessa skattemedel för att förstärka den lokala basservicen. En annan oerhört viktig fråga i samband med vindkraftsetablering är rättvisa ersättningar till mark- och vattenägare. Den frågan är ännu under behandling

Energipaketet är viktigt i synnerhet för Österbotten, där de största vindkraftsetableringarna i hela landet planeras, beroende naturligtvis av hur det går i planerings- och beslutsprocessen i respektive kommun. Kraftverken i Vasa och Kristinestad gynnas av satsningarna på flis och stödet för biogasproduktion leder förhoppningsvis till att planerade projekt förverkligas. Vad gäller skogsenergin har vi i Österbotten utnyttjat möjligheten till slutavverkning nästan fullt ut enligt det nationella skogsprogrammet, vår potential finns således i vården av ungskog, ca 17 000 hektar. För entreprenörer innebär detta nyanskaffningar, som lämpar sig för bl.a. året om avverkning på torvmarker. Viktigt är att systemet ger möjligheter för mindre decentraliserad energiproduktion att komma med i systemet.

Riksdagen behandlar som bäst TVO och Fennovoimas ansökningar om kärnkraftverk samt Posivas ansökan om tillstånd för slutförvaring. De viktigaste argumenten för ny kärnkraft är att den finländska industrins konkurrenskraft säkras och att vi blir självförsörjande av energi. Ser vi exempelvis till skogsindustrin står den idag för 70 procent av vår produktion av förnyelsebar energi. Också kravet på att minska utsläppen av koldioxid i atmosfären talar för kärnkraftsproduktion. De viktigaste argumenten mot är förstås säkerhetsfrågorna och de olika uppfattningar om hur säkra metoderna för slutförvaring är.

Finland har också förbundit sig till en 20 procentig effektivering av energianvändningen till år 2020. Några av de viktiga metoderna för att uppnå effektiveringen är bland annat värmepumpar och elbilar. En elbil förbrukar mindre än en fjärdedel av den energi som en bil med förbränningsmotor gör men utbredd användning av elbilar höjer ju förstås elkonsumtionen. Idag är 28 procent av den energi vi förbrukar av el. Prognoser visar att år 2050 kommer nästa hälften, 46 procent, av vår energiförbrukning att bestå av elkonsumtion. Det visar att en höjning av elkonsumtionen inte alls behöver stå i strid med energieffektivitet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
 

Publiceras i Syd-Österbotten 22.5.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00