Många aktiviteter för Ålands riksdagsledamot

25.05.2010 kl. 17:40

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har föresatt sig att bjuda in alla riksdagsgrupper till Ålandskontoret i Helsingfors för information om självstyrelsen och aktuella frågor på Åland. Senaste torsdag den 20.5. var det Svenska riksdagsgruppens tur att besöka Ålandskontoret för att bekanta sig med aktuella åländska frågor. Nauclér som själv är medlem av svenska riksdagsgruppen har naturligtvis hållit gruppen väl uppdaterad åländska frågor och om debatten på Åland, därför kunde de nu fördjupa sig i några av de aktuella ämnen som finns på den åländska agendan, bland annat ändringen av självstyrelselagen, medborgarskap för hembygdsrätt, det ekonomiska systemet, lotterilagstiftningen och undantaget från kravet på skyddsrum.

 

Representanterna för den svenska riksdagsgruppen var Ålands- och migrationsminister Astrid Thors, kultur- och jämställdhetsminister Stefan Wallin, ledamot och gruppordförande Ulla-Maj Wideroos, svenska riksdagsgruppens generalsekreterare Björn Månsson, lagstiftningssekreterare Tina Harms och sekreterare Veronica Biaudet. SFP:s nyvalda partisekreterare Johan Johansson deltog också i besöket. Grupprepresentanterna var väl insatta i de åländska frågorna och intresserade av ämnet, vilket lede till att diskussionen blev livlig och konstruktiv.

Informationssekreterare Britt Inger Wahe och riksdagsassistenten Laura Lyly var också med och informerade och diskuterade.

 

Det är mycket viktigt att på detta sätt under lite friare former få diskutera med mina kolleger och gruppernas tjänstemän om Åland. Svenska riksdagsgruppen är ju i en särställning vad gäller dessa frågor, medlemmarna är väl insatta och känner till både problem och glädjeämnen, men det är ändå viktigt att i lugn och ro en kväll få diskutera enbart Åland, på våra gruppmöten är det många andra ärenden som tävlar om uppmärksamheten. säger Elisabeth Nauclér.

 

 

Tidigare samma dag fick Elisabeth Nauclér besök på riksdagen av klass 5-6 från Föglö grundskola som var på lägerskola i huvudstadsregionen. Eleverna, med sin lärare Pamela Ahlskog i spetsen, fick en guidad rundvandring med sekreteraren Britt Inger Wahe och assistenten Laura Lyly i riksdagshuset och samlades efter det i svenska riksdagsgruppens grupprum för en träff med riksdagsledamoten och en lätt lunch. Eleverna var mycket intresserade och ställde många kloka frågor innan det var dags att ta sig från Arkadiabacken till Borgbacken, de skulle också delta i Stafettkarnevalen följande dag. Riksdagshuset är mycket populärt mål för elever på skolresa i Helsingfors, ett tjugotal grupper besöker huset dagligen under maj månad. Vi tar gärna emot flera åländska elever, säger Elisabeth Nauclér, de är artiga och intresserade och får ofta beröm av vaktmästeriet för gott uppförande.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37