Gruppanförande 25.5

26.05.2010 kl. 10:50
Gruppanförande under den gemensamma parlamentariska överläggningen om EU-politiken

Aldrig förr har sammanhållningen inom EU – den europeiska gemenskapen, som ju unionen hette tidigare – satts på så hårda prov som i fallet Grekland. EU klarade provet, då de övriga euroländerna ställde upp med lån. Det gjorde de inte bara av solidaritetsskäl, utan också för att problemen inte skulle sprida sig till andra länder och hela euroområdet.

Det skedde exakt 60 år efter att utrikesminister Robert Schuman presenterade deklarationen som låg till grund för EU.

På samma sätt motiveras det betydligt större så kallade stabiliseringspaketet av potentiella lånegarantier både med ideell solidaritet och realistisk egoism. Världens valutamarknader och börser får ett kraftfullt bevis på Europas handlingskraft.

Men de här räddningsaktionerna räcker inte. Den så kallade Lissabonstrategin som fram till i år skulle göra Europa till världens konkurrenskraftigaste ekonomiska område blev ingen framgångshistoria. Strategins implementering på nationell nivå blev på hälft i alltför många länder – ingalunda bara i Grekland.

EU har nu föresatt sig att i stället enas om en ny strategi som fram till 2020 ska stärka Europas konkurrenskraft och ekonomiska effektivitet. Det gäller att lära av misstagen med Lissabonstrategin. Vi måste informera varandra bättre, vi måste koordinera mera, och framför allt måste varje land ta ett större ansvar för sina egna åtgärder.

Den offentliga ekonomin som präglas av stor skuldsättning håller på att bli en belastning för EU och en budgetsanering är oundviklig i många medlemsländer. Även inbördes konkurrens- och rättviseskäl talar för det. Annars tvingas de länder – inte minst de nordiska – som sköter sin ekonomi enligt EU:s målsättningar betala för detta. Det gäller särskilt att öka budgetintäkterna med hjälp av åtgärder för att främja tillväxt och sysselsättning.

Då kommissionen vill ha större insyn i och kontroll över de nationella budgetarna måste vi ändå säga ifrån: insyn ja, goda råd ja, sanktionshot vid grova överträdelser, men inte beslutanderätt. På den punkten måste våra nationella demokratiska system visa att vi själva kan bära vårt ansvar, inte leva över våra tillgångar och trygga vår välfärd även långsiktigt.

Det finns de som vill se en konflikt mellan 2020-strategin och den fortsatta gemensamma jordbrukspolitiken från 2014 framåt. Svenska riksdagsgruppen hör inte till dem.

På samma sätt som 2020-strategin måste gå hand i hand med klimatstrategin, måste också landsbygdens framtid tryggas. Det finns utrymme för reformer och omfördelningar och måhända för mer nationellt stöd till jordbruk och landsbygd. Men målet att hålla landsbygden befolkad och livskraftig överallt i EU-området måste förbli en angelägenhet för unionen.

På samma sätt får inte en stärkning av konkurrenskraften gå ut över centrala miljövärden. För Finland är en förbättring av vattenmiljön i Östersjön av högsta prioritet.

Svenska riksdagsgruppen vill också i dagens debatt lyfta fram ett tema som lätt hamnar i skymundan för de makroekonomiska och välfärds- och miljörelaterade bekymren: den diskriminerande behandlingen av många språkminoriteter i många länder i Europa.

Det vore lätt att räkna upp ett stort antal länder och ett stort antal etniska och språkliga minoriteter som i olika avseenden diskrimineras. Men låt oss i stället nämna bara en minoritet, som någorlunda jämnt fördelat prickar mer eller mindre alla länder: romerna.

Då vi i Finland ojar oss över de romska tiggarna från östra Centraleuropa och pekar finger åt deras hemländer för att diskrimineringen och fattigdomen inte åtgärdas där, är det hälsosamt att påminna om bibelns varning: den som är oskyldig må kasta den första stenen. Hela Europa bär ansvaret, och EU bör bära sin del av det. I EU ligger Europas framtid.

Gruppanförandet hölls av Håkan Nordman 25.5.2010

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25