Nauclér i parlamentarisk överläggning om EU-ärenden

26.05.2010 kl. 17:45

På tisdag den 25 maj ordnades det i riksdagens plenisal en parlamentarisk överläggning av EU-ärenden. Temat för diskussionen var EU 2020-startegin. Tillfället var speciellt för att utöver de vanliga deltagarna i plenum d.v.s. riksdagsledamöterna och regeringen, deltog också alla Finlands medlemmar i Europaparlamentet och EU kommissionär Andor i överläggningen. Detta var den första parlamentariska överläggningen om EU-ärenden i Finlands historia. Temat var omfattande och anföranden innehöll allt från romernas situation, Grekland, finanskrisen och ekonomi till utbildnings- och klimatfrågor. Debatten var livligare än man hade förväntat sig och därmed följdes diskussionerna med ett stort intresse. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tog upp frågor om minoriteternas ställning i Europa och Ålands vindkraftspotential. 

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047 

Nedan anges Elisabeth Nauclérs anförande i sin helhet:

Ärade herr talman, 

En smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning är vackra ord. Vår sammanhållning och solidaritet har nyligen satts på prov, hur långt är vi beredda att gå? I kärva tider blir det svårare för småskaliga och dyra lösningar att överleva. Vi har språkminoriteter som diskrimineras runt om i Europa. Jag vill gratulera riksdagen till att idag undantagsvis ha simultantolkning. Minoriteter tenderar att förföljas under förespeglingen att de handlar om jakt på terrorister. Detta förekommer i Europa och det finns all skäl att ta FN:s rapport om terroistlagstiftning på allvar. Vi måste tillämpa mänskliga rättigheter även i kärva tider. 

Herr talman, EU känner enbart självständiga stater som medlemmar. Tyvärr ser inte Europa riktigt så ut. Det finns krav och mål uppställda för de självständiga staterna. Detta passar inte in på Finland där det finns två jurisdiktionen och två lagstiftande församlingar. Högsta domstolen har sagt i fallet med laxkvoten att Finland inte kan bestämma över den delen var Åland har självstyrelse. Det måste jämkas och kommas överens om en fördelning av åtaganden som finns i EU:s 2020 strategi. Finland har energimål som skall uppnås, Åland har vindkraft som man skulle kunna bidra med. För mig är det självklart att vi skall hitta en gemensam lösning, men det tycks inte vara lika enkelt för alla. 

Ålands lagting planerar att på samma sätt som riksdagen inbjuda Finlands medlemmar i Europaparlamentet till en motsvarande session i Mariehamn. Min fråga är - Finns det rum för dyra minoritetslösningar i ett framtida Europa?

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37