Mer medborgardelaktighet

28.05.2010 kl. 02:00
"En principiellt viktig fråga är om medborgarinitiativ får innehålla förslag som strider mot rättsstatsprincipen..."


Representativ demokrati med sina regelbundet återkommande val utgör i regel grundstenen i dagens moderna stater. I Finland håller vi kommunalval och riksdagsval vart fjärde år, presidentval vart sjätte år och val till Europaparlamentet vart femte år. Dessvärre är det allt färre medborgare som väljer att utnyttja sin rösträtt.

Bland annat trenden med sviktande valdeltagande och allt färre partipolitiskt aktiva har lett till att majoriteten i grundlagskommittén, och nu också vår regering, förordar en vitaminspruta för den finländska demokratin i form av medborgarinitiativ. Syftet med att införa mer direkt demokrati är att utveckla medborgarnas inflytande och stärka den representativa demokratin. På onsdagen behandlades förslaget för första gången i plenum.

Ett medborgarinitiativ som är undertecknat av 50 000 röstberättigade finska medborgare skall enligt förslaget kunna överlämnas till riksdagen för behandling. Medborgarinitiativet kan föreslå förändringar i eller upphävande av gällande lag, eller att en helt ny lag stiftas. Själva lagstiftningsarbetet skall ändå fortsättningsvis i huvudsak utgå från regeringens propositioner och beredningen ska ske i våra ministerier. Riksdagen skall ha rätt att göra ändringar i medborgarinitiativen och bestämma om de godkänns eller inte.

En principiellt viktig fråga är om medborgarinitiativ får innehålla förslag som strider mot rättsstatsprincipen, Finlands internationella avtal eller mot allmänt vedertagna mänskliga rättigheter. I Schweiz, som kanske har den längst utvecklade direkta demokratin med medborgarinitiativ och bindande folkomröstningar, har folkomröstningarna under de senaste åren förvandlats till ett av de främlingsfientliga krafternas effektivaste verktyg. Med andra ord ett redskap genom vilket man legalt och aktivt diskriminerar minoriteter.

Allt oftare tvingas det schweiziska parlamentet att väga den grundlagsenliga rätten till medborgarinitiativ mot landets internationella folkrättsliga förpliktelser. Folkomröstningen som ledde till beslutet om förbud mot byggande av minareter är bara ett exempel. Andra exempel är ett initiativ som påbjuder automatiska livstidsdomar för vissa brott och för tillfället behandlar schweiziska parlamentet ett medborgarinitiativ som strävar till automatiskt utvisande av utlänningar som begår brott. Det initiativet står i strid med såväl grundläggande rättigheter, internationell folkrätt som EU:s och Schweiz avtal om fri rörlighet.

Det går att i lag begränsa i vilka frågor man kan göra medborgarinitiativ. I Spanien får initiativ inte gälla exempelvis beskattning och internationella frågor och initiativrätten har där haft begränsad effekt på lagstiftningen. Jag anser att man även i Finland bör allvarligt överväga begränsningen av initiativrätten till vissa politiska områden. Jag skulle ogärna se medborgarinitiativ med 50 000 undertecknare, något som är ganska lätt att få via nätet idag, som föreslår omedelbar utvisning av alla utlänningar, att göra Finland till enspråkigt land, kriminalisering av homosexualitet eller förbjud av lantbruksstöd. Medborgarinitiativ är rätt använt en förstärkning av demokratin. Men utan regler kan det leda till situationer vi inte vill ha.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
Riksdagskrönika i Vasabladet

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00