Mer medborgardelaktighet

28.05.2010 kl. 02:00
"En principiellt viktig fråga är om medborgarinitiativ får innehålla förslag som strider mot rättsstatsprincipen..."


Representativ demokrati med sina regelbundet återkommande val utgör i regel grundstenen i dagens moderna stater. I Finland håller vi kommunalval och riksdagsval vart fjärde år, presidentval vart sjätte år och val till Europaparlamentet vart femte år. Dessvärre är det allt färre medborgare som väljer att utnyttja sin rösträtt.

Bland annat trenden med sviktande valdeltagande och allt färre partipolitiskt aktiva har lett till att majoriteten i grundlagskommittén, och nu också vår regering, förordar en vitaminspruta för den finländska demokratin i form av medborgarinitiativ. Syftet med att införa mer direkt demokrati är att utveckla medborgarnas inflytande och stärka den representativa demokratin. På onsdagen behandlades förslaget för första gången i plenum.

Ett medborgarinitiativ som är undertecknat av 50 000 röstberättigade finska medborgare skall enligt förslaget kunna överlämnas till riksdagen för behandling. Medborgarinitiativet kan föreslå förändringar i eller upphävande av gällande lag, eller att en helt ny lag stiftas. Själva lagstiftningsarbetet skall ändå fortsättningsvis i huvudsak utgå från regeringens propositioner och beredningen ska ske i våra ministerier. Riksdagen skall ha rätt att göra ändringar i medborgarinitiativen och bestämma om de godkänns eller inte.

En principiellt viktig fråga är om medborgarinitiativ får innehålla förslag som strider mot rättsstatsprincipen, Finlands internationella avtal eller mot allmänt vedertagna mänskliga rättigheter. I Schweiz, som kanske har den längst utvecklade direkta demokratin med medborgarinitiativ och bindande folkomröstningar, har folkomröstningarna under de senaste åren förvandlats till ett av de främlingsfientliga krafternas effektivaste verktyg. Med andra ord ett redskap genom vilket man legalt och aktivt diskriminerar minoriteter.

Allt oftare tvingas det schweiziska parlamentet att väga den grundlagsenliga rätten till medborgarinitiativ mot landets internationella folkrättsliga förpliktelser. Folkomröstningen som ledde till beslutet om förbud mot byggande av minareter är bara ett exempel. Andra exempel är ett initiativ som påbjuder automatiska livstidsdomar för vissa brott och för tillfället behandlar schweiziska parlamentet ett medborgarinitiativ som strävar till automatiskt utvisande av utlänningar som begår brott. Det initiativet står i strid med såväl grundläggande rättigheter, internationell folkrätt som EU:s och Schweiz avtal om fri rörlighet.

Det går att i lag begränsa i vilka frågor man kan göra medborgarinitiativ. I Spanien får initiativ inte gälla exempelvis beskattning och internationella frågor och initiativrätten har där haft begränsad effekt på lagstiftningen. Jag anser att man även i Finland bör allvarligt överväga begränsningen av initiativrätten till vissa politiska områden. Jag skulle ogärna se medborgarinitiativ med 50 000 undertecknare, något som är ganska lätt att få via nätet idag, som föreslår omedelbar utvisning av alla utlänningar, att göra Finland till enspråkigt land, kriminalisering av homosexualitet eller förbjud av lantbruksstöd. Medborgarinitiativ är rätt använt en förstärkning av demokratin. Men utan regler kan det leda till situationer vi inte vill ha.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
Riksdagskrönika i Vasabladet

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30