Mer medborgardelaktighet

28.05.2010 kl. 02:00
"En principiellt viktig fråga är om medborgarinitiativ får innehålla förslag som strider mot rättsstatsprincipen..."


Representativ demokrati med sina regelbundet återkommande val utgör i regel grundstenen i dagens moderna stater. I Finland håller vi kommunalval och riksdagsval vart fjärde år, presidentval vart sjätte år och val till Europaparlamentet vart femte år. Dessvärre är det allt färre medborgare som väljer att utnyttja sin rösträtt.

Bland annat trenden med sviktande valdeltagande och allt färre partipolitiskt aktiva har lett till att majoriteten i grundlagskommittén, och nu också vår regering, förordar en vitaminspruta för den finländska demokratin i form av medborgarinitiativ. Syftet med att införa mer direkt demokrati är att utveckla medborgarnas inflytande och stärka den representativa demokratin. På onsdagen behandlades förslaget för första gången i plenum.

Ett medborgarinitiativ som är undertecknat av 50 000 röstberättigade finska medborgare skall enligt förslaget kunna överlämnas till riksdagen för behandling. Medborgarinitiativet kan föreslå förändringar i eller upphävande av gällande lag, eller att en helt ny lag stiftas. Själva lagstiftningsarbetet skall ändå fortsättningsvis i huvudsak utgå från regeringens propositioner och beredningen ska ske i våra ministerier. Riksdagen skall ha rätt att göra ändringar i medborgarinitiativen och bestämma om de godkänns eller inte.

En principiellt viktig fråga är om medborgarinitiativ får innehålla förslag som strider mot rättsstatsprincipen, Finlands internationella avtal eller mot allmänt vedertagna mänskliga rättigheter. I Schweiz, som kanske har den längst utvecklade direkta demokratin med medborgarinitiativ och bindande folkomröstningar, har folkomröstningarna under de senaste åren förvandlats till ett av de främlingsfientliga krafternas effektivaste verktyg. Med andra ord ett redskap genom vilket man legalt och aktivt diskriminerar minoriteter.

Allt oftare tvingas det schweiziska parlamentet att väga den grundlagsenliga rätten till medborgarinitiativ mot landets internationella folkrättsliga förpliktelser. Folkomröstningen som ledde till beslutet om förbud mot byggande av minareter är bara ett exempel. Andra exempel är ett initiativ som påbjuder automatiska livstidsdomar för vissa brott och för tillfället behandlar schweiziska parlamentet ett medborgarinitiativ som strävar till automatiskt utvisande av utlänningar som begår brott. Det initiativet står i strid med såväl grundläggande rättigheter, internationell folkrätt som EU:s och Schweiz avtal om fri rörlighet.

Det går att i lag begränsa i vilka frågor man kan göra medborgarinitiativ. I Spanien får initiativ inte gälla exempelvis beskattning och internationella frågor och initiativrätten har där haft begränsad effekt på lagstiftningen. Jag anser att man även i Finland bör allvarligt överväga begränsningen av initiativrätten till vissa politiska områden. Jag skulle ogärna se medborgarinitiativ med 50 000 undertecknare, något som är ganska lätt att få via nätet idag, som föreslår omedelbar utvisning av alla utlänningar, att göra Finland till enspråkigt land, kriminalisering av homosexualitet eller förbjud av lantbruksstöd. Medborgarinitiativ är rätt använt en förstärkning av demokratin. Men utan regler kan det leda till situationer vi inte vill ha.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
Riksdagskrönika i Vasabladet

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00