Representativ demokrati med sina regelbundet återkommande val utgör i regel grundstenen i dagens moderna stater. I Finland håller vi kommunalval och riksdagsval vart fjärde år, presidentval vart sjätte år och val till Europaparlamentet vart femte år. Dessvärre är det allt färre medborgare som väljer att utnyttja sin rösträtt.

Bland annat trenden med sviktande valdeltagande och allt färre partipolitiskt aktiva har lett till att majoriteten i grundlagskommittén, och nu också vår regering, förordar en vitaminspruta för den finländska demokratin i form av medborgarinitiativ. Syftet med att införa mer direkt demokrati är att utveckla medborgarnas inflytande och stärka den representativa demokratin. På onsdagen behandlades förslaget för första gången i plenum.

Ett medborgarinitiativ som är undertecknat av 50 000 röstberättigade finska medborgare skall enligt förslaget kunna överlämnas till riksdagen för behandling. Medborgarinitiativet kan föreslå förändringar i eller upphävande av gällande lag, eller att en helt ny lag stiftas. Själva lagstiftningsarbetet skall ändå fortsättningsvis i huvudsak utgå från regeringens propositioner och beredningen ska ske i våra ministerier. Riksdagen skall ha rätt att göra ändringar i medborgarinitiativen och bestämma om de godkänns eller inte.

En principiellt viktig fråga är om medborgarinitiativ får innehålla förslag som strider mot rättsstatsprincipen, Finlands internationella avtal eller mot allmänt vedertagna mänskliga rättigheter. I Schweiz, som kanske har den längst utvecklade direkta demokratin med medborgarinitiativ och bindande folkomröstningar, har folkomröstningarna under de senaste åren förvandlats till ett av de främlingsfientliga krafternas effektivaste verktyg. Med andra ord ett redskap genom vilket man legalt och aktivt diskriminerar minoriteter.

Allt oftare tvingas det schweiziska parlamentet att väga den grundlagsenliga rätten till medborgarinitiativ mot landets internationella folkrättsliga förpliktelser. Folkomröstningen som ledde till beslutet om förbud mot byggande av minareter är bara ett exempel. Andra exempel är ett initiativ som påbjuder automatiska livstidsdomar för vissa brott och för tillfället behandlar schweiziska parlamentet ett medborgarinitiativ som strävar till automatiskt utvisande av utlänningar som begår brott. Det initiativet står i strid med såväl grundläggande rättigheter, internationell folkrätt som EU:s och Schweiz avtal om fri rörlighet.

Det går att i lag begränsa i vilka frågor man kan göra medborgarinitiativ. I Spanien får initiativ inte gälla exempelvis beskattning och internationella frågor och initiativrätten har där haft begränsad effekt på lagstiftningen. Jag anser att man även i Finland bör allvarligt överväga begränsningen av initiativrätten till vissa politiska områden. Jag skulle ogärna se medborgarinitiativ med 50 000 undertecknare, något som är ganska lätt att få via nätet idag, som föreslår omedelbar utvisning av alla utlänningar, att göra Finland till enspråkigt land, kriminalisering av homosexualitet eller förbjud av lantbruksstöd. Medborgarinitiativ är rätt använt en förstärkning av demokratin. Men utan regler kan det leda till situationer vi inte vill ha.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
Riksdagskrönika i Vasabladet