Skriftligt spörsmål om förbättrandet av sjöfartens konkurrenskraft

02.06.2010 kl. 16:35

PRESSMEDDELANDE: Nauclér lämnade in ett skriftligt spörsmål om förbättrandet av den finländska sjöfartens konkurrenskraft

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har lämnat in ett skriftligt spörsmål om att förbättra den finländska sjöfartens konkurrenskraft. I spörsmålet påminner hon regeringen om att det i regeringsprogrammet från 2007 sägs "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den skall bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen."

Nu har tonnageskattelagen reviderats, men flera viktiga finländska rederier har blivit utanför tonnageskatteregimen och därför är en utredning om generella fartygsanskaffningsreserveringar viktig. Nauclér ställer regeringen frågan om vad de har för avsikt att göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen genomförs. Svar på spörsmålet kan förväntas omkring midsommar.

Nedan återges det skriftliga spörsmålet.

 

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Om förbättrandet av den finländska sjöfartens konkurrenskraft

Till riksdagens talman

Under åren 1981-1998 fanns ett system för fartygsanskaffningsreserveringar i stöd av lagen om skattelättnader för sjöfarten. Det var ett fungerande system som möjliggjorde nyanskaffningar av fartyg och ledde till en föryngring av tonnaget i Finland.

Fartygsanskaffningsreserveringen var inte till sin natur en skattelättnad eller ett slutgiltigt skattestöd, utan en periodiceringsregel.

I nu gällande regeringsprogram sägs "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den skall bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen."

Tonnageskattelagen har nu reviderats och granskas för närvarande av EU-kommissionen. Den reviderade tonnageskattelagen uppfyller tveklöst regeringsprogrammets utfästelser vad gäller lastfartygsrederierna.

Redan under beredningen av tonnageskattelagrevideringen visste man emellertid att ett antal viktiga finländska rederier inte kommer att kunna ansluta sig till den nya tonnageskatteregimen. På grund av detta och med tanke på vikten av en välfungerande företagsbeskattning i landet är regeringsprogrammets utfästelse om en utredning om generella reserveringar av stor betydelse.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad ämnar regeringen göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen genomförs?

Helsingfors den 25 maj 2010

Elisabeth Nauclér

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00