Skriftligt spörsmål om förbättrandet av sjöfartens konkurrenskraft

02.06.2010 kl. 16:35

PRESSMEDDELANDE: Nauclér lämnade in ett skriftligt spörsmål om förbättrandet av den finländska sjöfartens konkurrenskraft

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har lämnat in ett skriftligt spörsmål om att förbättra den finländska sjöfartens konkurrenskraft. I spörsmålet påminner hon regeringen om att det i regeringsprogrammet från 2007 sägs "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den skall bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen."

Nu har tonnageskattelagen reviderats, men flera viktiga finländska rederier har blivit utanför tonnageskatteregimen och därför är en utredning om generella fartygsanskaffningsreserveringar viktig. Nauclér ställer regeringen frågan om vad de har för avsikt att göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen genomförs. Svar på spörsmålet kan förväntas omkring midsommar.

Nedan återges det skriftliga spörsmålet.

 

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Om förbättrandet av den finländska sjöfartens konkurrenskraft

Till riksdagens talman

Under åren 1981-1998 fanns ett system för fartygsanskaffningsreserveringar i stöd av lagen om skattelättnader för sjöfarten. Det var ett fungerande system som möjliggjorde nyanskaffningar av fartyg och ledde till en föryngring av tonnaget i Finland.

Fartygsanskaffningsreserveringen var inte till sin natur en skattelättnad eller ett slutgiltigt skattestöd, utan en periodiceringsregel.

I nu gällande regeringsprogram sägs "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den skall bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen."

Tonnageskattelagen har nu reviderats och granskas för närvarande av EU-kommissionen. Den reviderade tonnageskattelagen uppfyller tveklöst regeringsprogrammets utfästelser vad gäller lastfartygsrederierna.

Redan under beredningen av tonnageskattelagrevideringen visste man emellertid att ett antal viktiga finländska rederier inte kommer att kunna ansluta sig till den nya tonnageskatteregimen. På grund av detta och med tanke på vikten av en välfungerande företagsbeskattning i landet är regeringsprogrammets utfästelse om en utredning om generella reserveringar av stor betydelse.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad ämnar regeringen göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen genomförs?

Helsingfors den 25 maj 2010

Elisabeth Nauclér

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35