Skriftligt spörsmål om förbättrandet av sjöfartens konkurrenskraft

02.06.2010 kl. 16:35

PRESSMEDDELANDE: Nauclér lämnade in ett skriftligt spörsmål om förbättrandet av den finländska sjöfartens konkurrenskraft

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har lämnat in ett skriftligt spörsmål om att förbättra den finländska sjöfartens konkurrenskraft. I spörsmålet påminner hon regeringen om att det i regeringsprogrammet från 2007 sägs "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den skall bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen."

Nu har tonnageskattelagen reviderats, men flera viktiga finländska rederier har blivit utanför tonnageskatteregimen och därför är en utredning om generella fartygsanskaffningsreserveringar viktig. Nauclér ställer regeringen frågan om vad de har för avsikt att göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen genomförs. Svar på spörsmålet kan förväntas omkring midsommar.

Nedan återges det skriftliga spörsmålet.

 

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Om förbättrandet av den finländska sjöfartens konkurrenskraft

Till riksdagens talman

Under åren 1981-1998 fanns ett system för fartygsanskaffningsreserveringar i stöd av lagen om skattelättnader för sjöfarten. Det var ett fungerande system som möjliggjorde nyanskaffningar av fartyg och ledde till en föryngring av tonnaget i Finland.

Fartygsanskaffningsreserveringen var inte till sin natur en skattelättnad eller ett slutgiltigt skattestöd, utan en periodiceringsregel.

I nu gällande regeringsprogram sägs "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den skall bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utveckling av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen."

Tonnageskattelagen har nu reviderats och granskas för närvarande av EU-kommissionen. Den reviderade tonnageskattelagen uppfyller tveklöst regeringsprogrammets utfästelser vad gäller lastfartygsrederierna.

Redan under beredningen av tonnageskattelagrevideringen visste man emellertid att ett antal viktiga finländska rederier inte kommer att kunna ansluta sig till den nya tonnageskatteregimen. På grund av detta och med tanke på vikten av en välfungerande företagsbeskattning i landet är regeringsprogrammets utfästelse om en utredning om generella reserveringar av stor betydelse.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad ämnar regeringen göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen genomförs?

Helsingfors den 25 maj 2010

Elisabeth Nauclér

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00