Skriftligt spörsmål om språket i flygledningen på Åland

04.06.2010 kl. 14:20

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Om språket i flygledningen på Åland 

Till riksdagens talman

Finavia är ett företag som i sin helhet ägs av staten och kommunikationsministeriet ansvarar för ägarstyrningen. Finavia upprätthåller flygtrafiksystemet i Finland och 25 flygplatser i landet, också Mariehamns flygplats på Åland.

Ålands geografiska läge mitt emellan Sverige och Finlands fastland gör att flygplatsen på Åland besöks regelbundet av privatflygare från Sverige och också de åländska privatflygarna har en relativt livlig verksamhet. Flygledningen i Mariehamn ger emellertid service enbart på finska och engelska, vilket upprepade gånger påtalats av piloter, som uppmärksammat faran i att rikssvenska och lokala piloter inte förstår det språk som talas, och att man inte kan använda sig av det lokala språket på Åland.

Landskapet Åland är svenskspråkigt. Ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska. Finskspråkiga medborgare har rätt att inför statsmyndigheter i landskapet Åland använda finska i egen sak. (36 § och 37 § i SjstL för Åland FFS 1991:1144).

Den aktuella revideringen av EUs direktiv om europeiskt flygledarcertifikat kommer att ställa krav på att flygledare skall kunna tala och förstå engelska på tillfredsställande nivå, vilket naturligtvis också kommer att krävas av alla med flygcertifikat. Därtill kommer man av säkerhetsskäl att kräva att flygledarna talar och förstår ”det lokala språket”. Detta motiverar också att man redan nu går in för att flygledningen på Åland ger service på svenska.

I en nödsituation är det en extra stressfaktor att inte få tala sitt modersmål. Med tanke på Ålands svenskspråkiga status, Finlands två nationalspråk och på flygsäkerheten är det rimligt att flygledningen ger service på engelska och på Finlands båda nationalspråk på Åland.

På varje flygplats i landet finns informationstavlor för inkommande och avgående flyg, dessa tavlor upprätthålls och uppdateras centralt av Finanvia. Där har man gått in för helt finskspråkiga lösningar beträffande ortnamnen, trots att de flesta orter med flygplats också har ett officiellt svenskt namn, t.ex Helsingfors/Helsinki, Åbo/Turku. Mariehamn har däremot ingen officiell version av sitt namn på finska, Maarianhamina är enbart en översättning. 

Helt mot bestämmelserna i språklagen och forskningscentralens för inhemska språk rekommendationer talar man enbart om Helsinki, Turku, Tampere och så vidare på dessa informationstavlor.

Finavia säger på sin hemsida att kundens intresse är sporren i deras verksamhet och att kunden kan lita på dem i alla situationer och att de reagerar snabbt på kundrespons. Trots otaliga kundresponser om det orimliga i att man använder enbart den finska versionen av ortnamn på informationstavlorna på flygplatserna har ändå ingen reaktion märkts! 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad ämnar regeringen göra för att tillse att flygledningen på Åland ger service också på svenska och att det statsägda företaget Finnavia i sin verksamhet följer språklagen och de rekommendationer som forskningscentralen för inhemska språk vid Helsingfors universitet givit ut samt att Finnavia på Åland respekterar självstyrelselagens bestämmelser och Ålands enspråkiga status?

 

Helsingfors den 4 juni 2010

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00