Nauclér lämnar in ett skriftligt spörsmål om Tibet-frågan

04.06.2010 kl. 14:25

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har den 4 juni ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen. Spörsmålet handlade om att skapa en långsiktig strategi för att lösa Tibet-frågan, och om det inte skulle vara på sin plats att Finland initierade frågan inom EU?

Spörsmålet återges nedan. 

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Långsiktig strategi för att lösa Tibet-frågan 

Till riksdagens talman

Stor uppmärksamhet ägnades Tibet-frågan med anledning av de händelser som inträffade i samband med OS i Peking 2008. Inom EU behandlades frågan, men engagemanget var rätt så olika i de olika medlemsländerna. Sedan dess har intresset och aktiviteten inom EU falnat eller helt avstannat.

USA har länge visat stort intresse för Tibets framtid och alla tecken tyder på att president Obama har en välgenomtänkt strategi för sitt handlande. Då han under hösten före sin resa till Kina inte tog emot Dalai Lama i Washington skickade han några av sina närmaste medarbetare till Dalai Lama i Dharamsala i Indien för att bilda sig en uppfattning om läget. Han utlovade ett möte i mars 2010 och löftet infriades. Under sitt besök i Peking i november tog president Obama också upp frågan om Tibet med den kinesiska ledningen och gjorde ett uttalande särskilt om Tibet vid presskonferensen i Peking.

Det är klart att den kinesiska ledningen idag har en annan syn på västvärldens krav på demokrati och respekten för mänskliga rättigheter än tidigare. Kina skulle säkert också gärna se att frågan fick en lösning. Dalai Lama och den tibetanska ledningen i exil eftersträvar en större autonomi än den som invånarna för närvarande åtnjuter.

Tibetanerna i exil har gjort ett stort arbete på att studera andra autonomilösningar världen över. Bland annat har både Tibets parlamentariska institut i New Delhi har hållit seminarier och publicerat material om autonomilösningar. Stort intresse har visats för Finland p.g.a. ålandslösningen 1921, och även Grönland som har uppmärksammats på grund av likheterna i miljö- och naturskyddsfrågor. De sydtyrolska myndigheterna har också tagit ett särskilt initiativ eftersom de anser att de områden som redan idag är självstyrande har en skyldighet att dela med sig av sina goda erfarenheter.

Det finns en utbredd missuppfattning att Dalai Lama skulle eftersträva självständighet för sitt folk och det finns all anledning att korrigera denna feluppfattning. Liksom påståendet att Dalai Lama enbart är en religiös ledare som därför inte skulle få uttala sig i andra än religiösa frågor.

Dalai Lama har under hela sitt liv förespråkat icke-våld och fredliga medel i Tibetanernas strävanden. Tyvärr har det visat sig att de flesta frågor som det internationella samfundet uppmärksammat skett efter att strider utbrutit eller våldshandlingar förekommit, som t.ex. Kosovo och Östra Timor. Nationernas förbunds engagemang i Ålandsfrågans lösning är ett undantag. Nyligen har vi nåtts av nyheten at också Ryssland har ett engagemang i frågan och att utrikesminister Lavrov är beredd att bistå de båda parterna i att lösa konflikten. 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Borde inte också Tibet-frågan lösas utan att det föregås av mer våldsyttringar och borde inte EU, i likhet med USA ha en långsiktig strategi? Skulle det inte vara på sin plats att Finland initierar denna fråga inom EU? 

Helsingfors den 4 juni 2010

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00