Nauclér lämnar in ett skriftligt spörsmål om Tibet-frågan

04.06.2010 kl. 14:25

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har den 4 juni ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen. Spörsmålet handlade om att skapa en långsiktig strategi för att lösa Tibet-frågan, och om det inte skulle vara på sin plats att Finland initierade frågan inom EU?

Spörsmålet återges nedan. 

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Långsiktig strategi för att lösa Tibet-frågan 

Till riksdagens talman

Stor uppmärksamhet ägnades Tibet-frågan med anledning av de händelser som inträffade i samband med OS i Peking 2008. Inom EU behandlades frågan, men engagemanget var rätt så olika i de olika medlemsländerna. Sedan dess har intresset och aktiviteten inom EU falnat eller helt avstannat.

USA har länge visat stort intresse för Tibets framtid och alla tecken tyder på att president Obama har en välgenomtänkt strategi för sitt handlande. Då han under hösten före sin resa till Kina inte tog emot Dalai Lama i Washington skickade han några av sina närmaste medarbetare till Dalai Lama i Dharamsala i Indien för att bilda sig en uppfattning om läget. Han utlovade ett möte i mars 2010 och löftet infriades. Under sitt besök i Peking i november tog president Obama också upp frågan om Tibet med den kinesiska ledningen och gjorde ett uttalande särskilt om Tibet vid presskonferensen i Peking.

Det är klart att den kinesiska ledningen idag har en annan syn på västvärldens krav på demokrati och respekten för mänskliga rättigheter än tidigare. Kina skulle säkert också gärna se att frågan fick en lösning. Dalai Lama och den tibetanska ledningen i exil eftersträvar en större autonomi än den som invånarna för närvarande åtnjuter.

Tibetanerna i exil har gjort ett stort arbete på att studera andra autonomilösningar världen över. Bland annat har både Tibets parlamentariska institut i New Delhi har hållit seminarier och publicerat material om autonomilösningar. Stort intresse har visats för Finland p.g.a. ålandslösningen 1921, och även Grönland som har uppmärksammats på grund av likheterna i miljö- och naturskyddsfrågor. De sydtyrolska myndigheterna har också tagit ett särskilt initiativ eftersom de anser att de områden som redan idag är självstyrande har en skyldighet att dela med sig av sina goda erfarenheter.

Det finns en utbredd missuppfattning att Dalai Lama skulle eftersträva självständighet för sitt folk och det finns all anledning att korrigera denna feluppfattning. Liksom påståendet att Dalai Lama enbart är en religiös ledare som därför inte skulle få uttala sig i andra än religiösa frågor.

Dalai Lama har under hela sitt liv förespråkat icke-våld och fredliga medel i Tibetanernas strävanden. Tyvärr har det visat sig att de flesta frågor som det internationella samfundet uppmärksammat skett efter att strider utbrutit eller våldshandlingar förekommit, som t.ex. Kosovo och Östra Timor. Nationernas förbunds engagemang i Ålandsfrågans lösning är ett undantag. Nyligen har vi nåtts av nyheten at också Ryssland har ett engagemang i frågan och att utrikesminister Lavrov är beredd att bistå de båda parterna i att lösa konflikten. 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Borde inte också Tibet-frågan lösas utan att det föregås av mer våldsyttringar och borde inte EU, i likhet med USA ha en långsiktig strategi? Skulle det inte vara på sin plats att Finland initierar denna fråga inom EU? 

Helsingfors den 4 juni 2010

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00