Nauclér lämnar in ett skriftligt spörsmål om Tibet-frågan

04.06.2010 kl. 14:25

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har den 4 juni ställt ett skriftligt spörsmål till regeringen. Spörsmålet handlade om att skapa en långsiktig strategi för att lösa Tibet-frågan, och om det inte skulle vara på sin plats att Finland initierade frågan inom EU?

Spörsmålet återges nedan. 

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Långsiktig strategi för att lösa Tibet-frågan 

Till riksdagens talman

Stor uppmärksamhet ägnades Tibet-frågan med anledning av de händelser som inträffade i samband med OS i Peking 2008. Inom EU behandlades frågan, men engagemanget var rätt så olika i de olika medlemsländerna. Sedan dess har intresset och aktiviteten inom EU falnat eller helt avstannat.

USA har länge visat stort intresse för Tibets framtid och alla tecken tyder på att president Obama har en välgenomtänkt strategi för sitt handlande. Då han under hösten före sin resa till Kina inte tog emot Dalai Lama i Washington skickade han några av sina närmaste medarbetare till Dalai Lama i Dharamsala i Indien för att bilda sig en uppfattning om läget. Han utlovade ett möte i mars 2010 och löftet infriades. Under sitt besök i Peking i november tog president Obama också upp frågan om Tibet med den kinesiska ledningen och gjorde ett uttalande särskilt om Tibet vid presskonferensen i Peking.

Det är klart att den kinesiska ledningen idag har en annan syn på västvärldens krav på demokrati och respekten för mänskliga rättigheter än tidigare. Kina skulle säkert också gärna se att frågan fick en lösning. Dalai Lama och den tibetanska ledningen i exil eftersträvar en större autonomi än den som invånarna för närvarande åtnjuter.

Tibetanerna i exil har gjort ett stort arbete på att studera andra autonomilösningar världen över. Bland annat har både Tibets parlamentariska institut i New Delhi har hållit seminarier och publicerat material om autonomilösningar. Stort intresse har visats för Finland p.g.a. ålandslösningen 1921, och även Grönland som har uppmärksammats på grund av likheterna i miljö- och naturskyddsfrågor. De sydtyrolska myndigheterna har också tagit ett särskilt initiativ eftersom de anser att de områden som redan idag är självstyrande har en skyldighet att dela med sig av sina goda erfarenheter.

Det finns en utbredd missuppfattning att Dalai Lama skulle eftersträva självständighet för sitt folk och det finns all anledning att korrigera denna feluppfattning. Liksom påståendet att Dalai Lama enbart är en religiös ledare som därför inte skulle få uttala sig i andra än religiösa frågor.

Dalai Lama har under hela sitt liv förespråkat icke-våld och fredliga medel i Tibetanernas strävanden. Tyvärr har det visat sig att de flesta frågor som det internationella samfundet uppmärksammat skett efter att strider utbrutit eller våldshandlingar förekommit, som t.ex. Kosovo och Östra Timor. Nationernas förbunds engagemang i Ålandsfrågans lösning är ett undantag. Nyligen har vi nåtts av nyheten at också Ryssland har ett engagemang i frågan och att utrikesminister Lavrov är beredd att bistå de båda parterna i att lösa konflikten. 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Borde inte också Tibet-frågan lösas utan att det föregås av mer våldsyttringar och borde inte EU, i likhet med USA ha en långsiktig strategi? Skulle det inte vara på sin plats att Finland initierar denna fråga inom EU? 

Helsingfors den 4 juni 2010

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50