Postväsendet omformas

06.06.2010 kl. 10:00
--- "All kommunikationsservice, såväl post som trafik- och Internetförbindelser, är samhälleliga jämlikhetsfrågor."...


Vårt kommunikationsministerium förbereder som bäst en ny postlag. Finland har fått en anmärkning från EU-kommissionen som påtalar att postkonkurrensen inte fungerar i vårt land, och inte följer EU:s postdirektiv. Med andra ord så ska vi liberalisera postmarknaden och alla sådana liberaliseringsförslag brukar var utmanande för landsbygden.

Nu är det inte bara EU-direktiv som kräver att postlagen uppdateras. Möjligheten att söka information och kommunicera via Internet har sänkt postens volymer avsevärt. I synnerhet har breven minskat i antal de senaste åren. Idag står företagen för 80 procent av brevförsändelserna och en allt större del av dessa kommer att gå över till elektroniska utskick och e-fakturor. Både postdirektivet och den nya postlagen ska garantera basservicen, som betyder postutdelning för alla fem dagar i veckan, möjlighet att skicka brev och paket inom ett rimligt avstånd från boningsorten och samma pris för alla. Postservicen ska alltså även framöver nå ut till alla, var än man bor. Idag finns 139 hushåll i Finland som är placerade på så svåråtkomliga ställen att de inte får service fem dagar i veckan och det antalet borde inte få öka.

För de allra flesta är det betydligt intressantare när på dagen man får sin tidning än när breven, som ju vanligen är räkningar, kommer. Tidningar berörs inte av postlagen och vårt grundlagsutskott har i flera utlåtanden konstaterat att dagstidningarna är så viktiga för yttrandefriheten att de inte får var beroende av myndighetsbeslut i distributionen. Nuvarande postlag kräver att 85 procent av förstaklassbreven ska vara framme dagen efter att de sänts och 98 procent inom två dagar. En av tankarna som nu diskuteras är att man i den nya lagen skulle tillåta att posten kommer fram först efter två dagar. Fördelen med det förslaget är att man kunde göra sorteringen dagtid och ha tidig utdelning därpå följande dag. Tidig postutdelning skulle ge tidig tidningsutdelning på de ställen där tidningarna inte själva distribuerar. Tidigare tidningsutdelning är en sak som väldigt många har efterlyst länge.

I nuvarande lag står det att varje kommun skall ha en fast betjäningspunkt för posten. Kommunsammanslagningarna har gjort att den formuleringen inte längre anses tidsenlig och det nya lagförslaget talar om att en fast betjäningspunkt skall finnas på skäligt avstånd från kunden. Vilket det skäliga avståndet är har ännu inte definierats. Det beslutet kommer att tas efter riksdagsvalet och kan eventuellt påverkas av vem som blir nästa kommunikationsminister. Det viktiga är att alla skall kunna sköta sina postärenden också i framtiden utan större hinder. Frågan kommer definitivt att debatteras livligt framöver.

Postlagen berör också äldre personers rättigheter. Kommunikationsverket kommer att bestämma exempelvis var postlådorna skall placeras och när posten skall bäras till dörren. Nu finns det en rekommendation som säger att personer över 75 år har rätt att få posten till dörren, men i kommunikationsministeriets arbetsgruppsbetänkande talas det om en bestämmelse om 80-års åldersgräns. Också den frågan kräver diskussion.

All kommunikationsservice, såväl post som trafik- och Internetförbindelser, är samhälleliga jämlikhetsfrågor. De är också betydelsefulla för att vårt land skall hållas bebott i alla delar och därmed konkurrenskraftigt. Boende på landsbygden måste kunna vara ett reellt alternativ, därför måste basservicen garanteras, också för postutdelningen.

Mats Nylund, riksdagsledamot (SFP), Pedersöre.



 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00