Stärk beredskapen för oljebekämpning

08.06.2010 kl. 10:15
Katastrofen i Mexikanska bukten visar hur förödande följderna kan bli för naturen om oljebekämpningsberedskapen är bristfällig.

Sedan 1995 har mängden olja som transporteras i tankfartyg över Finska viken ökat från 20 miljoner ton till över 150 miljoner ton olja 2009. Prognoserna visar att mängden kan öka till 250 miljoner ton olja år 2015. Mängden är hisnande stor och värdet av lasten uppgår i skyhöga summor. Därför är det skäligt att kräva att en stark oljebekämpningskapacitet snabbt byggs ut och att allt tänkbart görs för att öka sjösäker-heten på hela Östersjön. Största delen av oljan förs ut i världen från den innersta delen av Finska viken, från den ryska hamnen Primorsk. En ny hamn, Ust-Luga kommer att vara den andra stora oljehamnen år 2015, med en leverans på över 70 miljoner ton olja. Därtill transporteras olja från Tallinn, Sköldvik, Vysotsk och St Petersburg. Varje dag transporteras en mängd olja som är värd närmare 300 miljoner euro genom Finska viken. Tankfartygen kan ha en last på upp till 150 000 ton olja.

Årligen sker ca 120-140 olyckor i fartygstrafiken på Östersjön och i 7 % av fallen uppstår någon form av utsläpp. I tio procent av fallen är tankfartyg inblandade. Grundstötning är den vanligaste olycksorsaken och kollision den näst vanligaste orsaken. Riskfaktorer är bl.a. de stora transportmängderna, trånga farlederna, den livliga trafiken och den särskilt svåra väderleken under vinterhalvåret. På Östersjön trafikerar hela tiden 2000 fartyg och på Finska viken 400 fartyg. Den tvärgående trafiken mellan Estland och Finland ökar riskerna för kollisioner.

Inom ramen för Helcom (Helsingfors kommissionen) pågår ett samarbetsprojekt (BRISK) som har som mål att minska riskerna för oljeolyckor och att förbättra oljebekämpningsberedskapen samt att öka samar-betet vid olyckssituationer. Projektet finansieras av EU och nordiska ministerrådet och ingår i EU:s strategi för Östersjöregionen. En koordinering av bekämpning och förbättrad sjösäkerhet är helt nödvändig och därför borde detta projekt få ett starkt stöd av alla länder runt Östersjön samt av EU också i framtiden. Förutom ett hinderfritt samarbete bör också alla länder kring Östersjön stärka sin nationella oljebekämpningsberedskap. I Finland har oljebekämpningsberedskapen förbättrats under de senaste åren och beslut om anskaffning av flera oljebekämpningsfartyg har gjorts. Dess värre är en hel del fartyg först nu i ombyggnads- eller byggnadsskede vilket innebär att en stor olycka vid vår kust inte ännu idag kunde bekämpas effektivt. Riksdagen har nyligen höjt den oljeskyddsavgift som betalas för all importerad olja. Intäkterna används för att stärka oljebekämpningsberedskapen i kommuner och på statlig nivå. Utöver detta behövs statliga budgetmedel. Man räknar med att utbyggnaden av en tillfredsställande oljebekämpningskapacitet för Finlands del kräver närmare 300 miljoner euro fram till år 2015.

En brist idag är också mängden oljebekämpningsbommar till havs och för skärgårdsförhållanden. Om en storolycka skulle ske så skulle bara några tiotal kilometer kust kunna skyddas med oljebommar. Därför bör också anskaffningen av dessa påskyndas. Insamlingen av olja är betydligt lättare i vattnet än då oljan har nått stränderna.

Vid Östersjötoppmötet i Helsingfors i februari 2010 gav Östersjöparlamentarikerna (BSPC) ett löfte om att verka för att fartygsledningssystemen i Östersjön förenhetligas och utvecklas. På Östersjörådets toppmöte i Vilnius den 2 juni lyftes frågan upp på ett tacknämligt sätt av statsminister Vanhanen. Jag hoppas att Finlands regering och även landets blivande statsminister aktivt och snabbt driver frågan vidare i internationella forum. Katastrofen i Mexikanska bukten visar hur förödande följderna kan bli för naturen om oljebekämpningsberedskapen är bristfällig.

Insändare publicerad i HBL 8.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00