AktuelltKolumn

Stärk beredskapen för oljebekämpning

08.06.2010 kl. 10:15

Katastrofen i Mexikanska bukten visar hur förödande följderna kan bli för naturen om oljebekämpningsberedskapen är bristfällig.

Sedan 1995 har mängden olja som transporteras i tankfartyg över Finska viken ökat från 20 miljoner ton till över 150 miljoner ton olja 2009. Prognoserna visar att mängden kan öka till 250 miljoner ton olja år 2015. Mängden är hisnande stor och värdet av lasten uppgår i skyhöga summor. Därför är det skäligt att kräva att en stark oljebekämpningskapacitet snabbt byggs ut och att allt tänkbart görs för att öka sjösäker-heten på hela Östersjön. Största delen av oljan förs ut i världen från den innersta delen av Finska viken, från den ryska hamnen Primorsk. En ny hamn, Ust-Luga kommer att vara den andra stora oljehamnen år 2015, med en leverans på över 70 miljoner ton olja. Därtill transporteras olja från Tallinn, Sköldvik, Vysotsk och St Petersburg. Varje dag transporteras en mängd olja som är värd närmare 300 miljoner euro genom Finska viken. Tankfartygen kan ha en last på upp till 150 000 ton olja.

Årligen sker ca 120-140 olyckor i fartygstrafiken på Östersjön och i 7 % av fallen uppstår någon form av utsläpp. I tio procent av fallen är tankfartyg inblandade. Grundstötning är den vanligaste olycksorsaken och kollision den näst vanligaste orsaken. Riskfaktorer är bl.a. de stora transportmängderna, trånga farlederna, den livliga trafiken och den särskilt svåra väderleken under vinterhalvåret. På Östersjön trafikerar hela tiden 2000 fartyg och på Finska viken 400 fartyg. Den tvärgående trafiken mellan Estland och Finland ökar riskerna för kollisioner.

Inom ramen för Helcom (Helsingfors kommissionen) pågår ett samarbetsprojekt (BRISK) som har som mål att minska riskerna för oljeolyckor och att förbättra oljebekämpningsberedskapen samt att öka samar-betet vid olyckssituationer. Projektet finansieras av EU och nordiska ministerrådet och ingår i EU:s strategi för Östersjöregionen. En koordinering av bekämpning och förbättrad sjösäkerhet är helt nödvändig och därför borde detta projekt få ett starkt stöd av alla länder runt Östersjön samt av EU också i framtiden. Förutom ett hinderfritt samarbete bör också alla länder kring Östersjön stärka sin nationella oljebekämpningsberedskap. I Finland har oljebekämpningsberedskapen förbättrats under de senaste åren och beslut om anskaffning av flera oljebekämpningsfartyg har gjorts. Dess värre är en hel del fartyg först nu i ombyggnads- eller byggnadsskede vilket innebär att en stor olycka vid vår kust inte ännu idag kunde bekämpas effektivt. Riksdagen har nyligen höjt den oljeskyddsavgift som betalas för all importerad olja. Intäkterna används för att stärka oljebekämpningsberedskapen i kommuner och på statlig nivå. Utöver detta behövs statliga budgetmedel. Man räknar med att utbyggnaden av en tillfredsställande oljebekämpningskapacitet för Finlands del kräver närmare 300 miljoner euro fram till år 2015.

En brist idag är också mängden oljebekämpningsbommar till havs och för skärgårdsförhållanden. Om en storolycka skulle ske så skulle bara några tiotal kilometer kust kunna skyddas med oljebommar. Därför bör också anskaffningen av dessa påskyndas. Insamlingen av olja är betydligt lättare i vattnet än då oljan har nått stränderna.

Vid Östersjötoppmötet i Helsingfors i februari 2010 gav Östersjöparlamentarikerna (BSPC) ett löfte om att verka för att fartygsledningssystemen i Östersjön förenhetligas och utvecklas. På Östersjörådets toppmöte i Vilnius den 2 juni lyftes frågan upp på ett tacknämligt sätt av statsminister Vanhanen. Jag hoppas att Finlands regering och även landets blivande statsminister aktivt och snabbt driver frågan vidare i internationella forum. Katastrofen i Mexikanska bukten visar hur förödande följderna kan bli för naturen om oljebekämpningsberedskapen är bristfällig.

Insändare publicerad i HBL 8.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15