Sedan 1995 har mängden olja som transporteras i tankfartyg över Finska viken ökat från 20 miljoner ton till över 150 miljoner ton olja 2009. Prognoserna visar att mängden kan öka till 250 miljoner ton olja år 2015. Mängden är hisnande stor och värdet av lasten uppgår i skyhöga summor. Därför är det skäligt att kräva att en stark oljebekämpningskapacitet snabbt byggs ut och att allt tänkbart görs för att öka sjösäker-heten på hela Östersjön. Största delen av oljan förs ut i världen från den innersta delen av Finska viken, från den ryska hamnen Primorsk. En ny hamn, Ust-Luga kommer att vara den andra stora oljehamnen år 2015, med en leverans på över 70 miljoner ton olja. Därtill transporteras olja från Tallinn, Sköldvik, Vysotsk och St Petersburg. Varje dag transporteras en mängd olja som är värd närmare 300 miljoner euro genom Finska viken. Tankfartygen kan ha en last på upp till 150 000 ton olja.
Årligen sker ca 120-140 olyckor i fartygstrafiken på Östersjön och i 7 % av fallen uppstår någon form av utsläpp. I tio procent av fallen är tankfartyg inblandade. Grundstötning är den vanligaste olycksorsaken och kollision den näst vanligaste orsaken. Riskfaktorer är bl.a. de stora transportmängderna, trånga farlederna, den livliga trafiken och den särskilt svåra väderleken under vinterhalvåret. På Östersjön trafikerar hela tiden 2000 fartyg och på Finska viken 400 fartyg. Den tvärgående trafiken mellan Estland och Finland ökar riskerna för kollisioner.
Inom ramen för Helcom (Helsingfors kommissionen) pågår ett samarbetsprojekt (BRISK) som har som mål att minska riskerna för oljeolyckor och att förbättra oljebekämpningsberedskapen samt att öka samar-betet vid olyckssituationer. Projektet finansieras av EU och nordiska ministerrådet och ingår i EU:s strategi för Östersjöregionen. En koordinering av bekämpning och förbättrad sjösäkerhet är helt nödvändig och därför borde detta projekt få ett starkt stöd av alla länder runt Östersjön samt av EU också i framtiden. Förutom ett hinderfritt samarbete bör också alla länder kring Östersjön stärka sin nationella oljebekämpningsberedskap. I Finland har oljebekämpningsberedskapen förbättrats under de senaste åren och beslut om anskaffning av flera oljebekämpningsfartyg har gjorts. Dess värre är en hel del fartyg först nu i ombyggnads- eller byggnadsskede vilket innebär att en stor olycka vid vår kust inte ännu idag kunde bekämpas effektivt. Riksdagen har nyligen höjt den oljeskyddsavgift som betalas för all importerad olja. Intäkterna används för att stärka oljebekämpningsberedskapen i kommuner och på statlig nivå. Utöver detta behövs statliga budgetmedel. Man räknar med att utbyggnaden av en tillfredsställande oljebekämpningskapacitet för Finlands del kräver närmare 300 miljoner euro fram till år 2015.
En brist idag är också mängden oljebekämpningsbommar till havs och för skärgårdsförhållanden. Om en storolycka skulle ske så skulle bara några tiotal kilometer kust kunna skyddas med oljebommar. Därför bör också anskaffningen av dessa påskyndas. Insamlingen av olja är betydligt lättare i vattnet än då oljan har nått stränderna.
Vid Östersjötoppmötet i Helsingfors i februari 2010 gav Östersjöparlamentarikerna (BSPC) ett löfte om att verka för att fartygsledningssystemen i Östersjön förenhetligas och utvecklas. På Östersjörådets toppmöte i Vilnius den 2 juni lyftes frågan upp på ett tacknämligt sätt av statsminister Vanhanen. Jag hoppas att Finlands regering och även landets blivande statsminister aktivt och snabbt driver frågan vidare i internationella forum. Katastrofen i Mexikanska bukten visar hur förödande följderna kan bli för naturen om oljebekämpningsberedskapen är bristfällig.
Insändare publicerad i HBL 8.6.2010
