Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

09.06.2010 kl. 15:25
Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.

Under denna regeringsperiod har det ekonomiska läget förändrats radikalt. Då regeringen inledde sitt arbete såg det ekonomiska läget ljust ut. År 2008 gjorde världsekonomin och även Finlands ekonomi en djupdykning och först under den allra senaste tiden har en vändning till det bättre skett. Under regeringens sista år förväntas ekonomin försiktigt stärkas.

Den försämrade sysselsättningsgraden och höga arbetslösheten har inneburit att skatteintäk-terna har minskat, samtidigt som kostnaderna för sysselsättningsstödjande åtgärder och sociala utgifter har stigit. Arbetslöshetsgraden kommer sannolikt att fortsätta vara på en hög nivå under de närmaste åren, även om regeringen vidtagit åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen. Särskilt viktiga är satsningarna på ungdomssysselsättningen och på vuxenutbildningen.

Ett dåligt sysselsättningsläge tär på statens resurser och tvingar oss att ta stora lån. I längden är en sådan utveckling ohållbar. Satsningar på kunnande, utveckling och forskning är av enorm betydelse för att på både kort och lång sikt skapa fler arbetstillfällen, som i sin tur inbringar skat-teintäkter både direkt och indirekt.

Svenska riksdagsgruppen anser att satsningar på gröna tillväxtbranscher, d.v.s. på miljöteknologi, energieffektiva lösningar och förnybar energi bör prioriteras. Dessa är framtidsbranscher i vilka Finland bör förstärka det varumärke, brand, vi internationellt sett har.

Vi anser också att universitetens finansiering måste garanteras. För att Finlands konkurrenskraft ska bevaras på en hög nivå, vilket Svenska riksdagsgruppen eftersträvar, är det framförallt genom ett välfungerande utbildningssystem och en mångsidig kunskapsreserv detta kan ske.

Samtidigt som arbetslösheten ökat, råder inom många sektorer brist på arbetskraft. Under de närmaste åren blir en stor del av den nuvarande arbetskraften pensionerad. För att förbättra människors orkande i arbetslivet behövs det en större flexibilitet i arbetstider. Vi måste även i hela samhället inta en mer inkluderande inställning till den utländska arbetskraft som sökt sig till Finland. Alla prognoser visar att vårt beroende av utländsk arbetskraft kommer att öka under de kommande åren.

Regeringen har kraftigt ökat studieplatserna inom yrkesutbildningen. Det är viktigt att det finns en möjlighet för vuxna att välja en fortbildning som är skräddarsydd för vuxna och som inte tas från ungdomars utbildningsplatser. Både studieplatser inom yrkesutbildningen för ungdomar behövs och fortbildning och vuxenutbildning för vuxna som vill vidareutbilda sig eller omskola sig på grund av ändrade behov på arbetsmarknaden.

Yrkesutbildningen bör basera sig på behovet av arbetskraft i samhället. Utbudet av personal för service i alla delar av landet och på landets båda nationalspråk måste garanteras. Potentialen att stärka företagsamheten och skapa nya arbetsplatser finns både på landsbygden och i städer. Skattepolitiska beslut bör ha som mål att uppmuntra all företagsamhet och särskilt små- och medelstora företag.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar alla initiativ som gör det lättare för personer med utländsk härkomst att integreras i samhället. Alla människor som kommer till Finland bör bemötas med respekt. Tillräckliga resurser bör reserveras för behandlingen av asylsökandes och flyktingars uppehållstillstånd. Barn och ungdomar som kommer till Finland bör så snabbt som möjligt få ta del av skolundervisning. Ingen mår bra av långa behandlingstider som tvingar till sysslolöshet.

Inom den kommunala sektorn är ekonomin fortfarande svårt belastad. Detta trots att regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka kommunernas ekonomi och trots att de flesta kommuner under de senaste åren startat processer för att effektivera serviceproduktionen.

Den temporära höjningen av kommunernas del av samfundsskatten upphör efter skatteåret 2011, vilket innebär att kommunerna år 2012 får en femtedel mindre i samfundsskatt. Eftersom kommunernas ekonomi förblir en utmaning under hela ramperioden anser vi att den temporära förhöjningen bör få en fortsättning.

Under många år har riksdagen krävt att IT-systemen inom och mellan kommunerna och staten förenhetligas, så att överföring av information skall kunna skötas smidigt och kostnadseffektivt. Det här är en stor fråga också ur ett ekonomiskt perspektiv. Dagens mångfald av icke-komparativa datasystem är en skam för IT-landet Finland. Staten måste påta sig en styrande roll och se till att samordningen snabbt går framåt.

En oroväckande trend är de minskande budgetanslagen inom miljöministeriets huvudtitel. Klimatförändringen och Östersjöns miljö kräver stora insatser, liksom bevarandet av den biologiska mångfalden. Före år 2014 ska glesbygdens avloppsvattenhantering vara löst, men på många håll väntar man fortfarande på beslut om statsstöd för utbyggnaden av avloppsnät och centraliserad vattenrening. Anslagen för miljöarbeten bör därför allra helst höjas, absolute inte sänkas.

Svenska riksdagsgruppen är också oroad över de sjunkande anslagen för närområdesarbetet, som kommer att drabba satsningarna på miljöprojekt. Vi anser att anslagen bör bibehållas på nuvarande nivå. Dessutom anser vi att resurserna för att bygga ut oljebekämpningsbered-skapen kraftigt bör stärkas.

Svenska riksdagsgruppen gläder sig över att anslagen för utvecklingssamarbete stiger under ramperioden och anser att det är viktigt att Finland håller fast vid sitt löfte om att år 2015 ge 0,7% av BNP i bistånd.

Gruppanförande i plenum 9.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00